Inte så sjuk som du tror...

Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom: 

Inlagd:   6,4 dagar
Läkarbesök:  1,4
Sköterskebesök: 18,6
Kuratorbesök:    1,2
Annan personal:  6,3

199 personer i Sverige år 2007. Läs mer hos IHE.

50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.

Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.

Senaste forumpostningar

Skriklåda

memphis Profilbild memphis - 25 minuter sedan

Ja, jag dricker starköl Idefix. Är inte så van med det :) ölen heter breznak.

idefix Profilbild idefix - 31 minuter sedan

Hej memphis? Dricker du något gott?

memphis Profilbild memphis - 32 minuter sedan

:drink

idefix Profilbild idefix - 1 timme sedan

Jag mår ganska bra. Själv då?

Modesty Profilbild Modesty - 2 timmar sedan

Hur mår du?

Modesty Profilbild Modesty - 2 timmar sedan

Hej Idefix!! Länge sedan!!

idefix Profilbild idefix - 2 timmar sedan

hej Modesty!

Modesty Profilbild Modesty - 2 timmar sedan

Nisse

Modesty Profilbild Modesty - 2 timmar sedan

:heart

Modesty Profilbild Modesty - 2 timmar sedan

Vad är så roligt Nissegossen???

Skriklådan är bara för medlemmar

Slumpvald nyhet

Rastlöshet (akatisi)
03.01.2015

Uppdaterad: 7 november 2018 

akatisia 

Rastlöshet eller akatisi (grekiska = oförmåga att sitta) tillhör de mer skrämmande och störande biverkningarna av antipsykotika. Den utgör 50 % av de extrapyramidala biverkningarna av antipsykotika. Men finns också hos antidepressiva, kalciumblockerare, Parkinsons sjukdom och vid abstinens av beroendeframkallande ämnen. Nu påstås bara 3,4 % med schizofreni drabbas, men tidigare har 10 % nämnts, men 25 % för Abilify/Aripiprazol. 

Ofta börjar det inom 3 - 5 dagar efter medicineringen startats. En känsla att vara rastlös och vill ständigt röra på sig. Man kan skifta från den ena foten till den andra eller gå fram och tillbaka. Speciellt obehag i knäna kan kännas, som lindras vid rörelse. 

Fem olika sorters akatisi finns: 

  • akut, som kommer direkt och varar kortare än 6 månader.

  • kronisk varar längre än 6 månader.

  • pseudoakatisi, där man ej är medveten om sin akatisi - troligen ett sent stadium av kronisk akatisi.

  • tardiv, som kommer efter 3 månader.

  • utsättningsakatisi, som kommer efter utsättning av antipsykotika eller efter preparatbyte.

Gamla antipsykotika som Haldol och Siqualone ger oftast denna biverkan hos 25 %, medan inte lika ofta med nyare s.k atypiska antipsykotika utom för högre doser av Risperidon/Risperdal, Invega och Reagila (kariprazin). Att nyare antipsykotika ger mindre risk anses bero på 5-HT2A-receptor blockad, som kan bli ett sätt att behandla akatisi. 

Zeldox/Ziprasidon och Aripiprazol/Abilify kan ibland uppfattas ge rastlöshet, men det är oftast ökad ångest eller agitation. Akatisi kan vara orsaken till att medicineringen med antipsykotika avbryts på egenhand och akut akatisi kan öka risken för återfall i psykos. 

Höga doser av antipsykotika och snabba doshöjningar kan utlösa akatisi. Rastlöshet kan ibland feltolkas som agitation, ångest, restless legs, sömnlöshet, tardiv dyskinesi och andra neurologiska besvär. Akatisi går oftast över, men kan i vissa fall ge årslånga besvär. Den kan också komma när man försöker bryta ett beroende av bensodiazepiner.

Läs mer ...