Risperdal är det preparat, som ger minst behandlingsavbrott pga biverkningar.

Zyprexa gav störst viktökning, men risken för diabetes verkar inte vara större än för alla övriga antipsykotika.

Kognitiva symptom är det mest handikappande symptomet vid schizofreni.

Verbalt minne är en av de bästa prediktorerna för prognosen.

Nya atypiska antipsykotika kan kanske ge en liten till moderat förbättring av kognition t.ex. Zeldox. Risperdal kan eventuellt försämra närminnet för nyinsjuknade, men konstigt nog förbättra den för de med långvarigare sjukdom.

Stimulering av 5-HT1A receptorn kan orsaka den kognitiva förbättringen och den ångestdämpande medicinen Buspiron har visst sådan effekt.

Läs mer på Medscape.

En undersökning har gjorts vid dålig effekt av antipsykotika vid schizofreni, där man jämförde att byta preparat eller att lägga till ett nytt.

Att lägga till ett nytt preparat gav mindre chans att minska positiva symptom, förbättra funktionsförmågan samt att förhindra sjukhusinläggning.

Det är alltså bättre enligt denna undersökning, som omfattade drygt 200 patienter att byta antipsykotika vid dålig effekt.

Läs mer på Focus.

Det förskrivna pregabalin-preparatet blir det som expedieras, vilket kan bli onödigt dyrt för patienten.

Patentet på Lyrica, som innehåller pregabalin, har gått ut och det har kommit flera billigare generika.

Läs mer hos janusinfo.se.

En ny amerikansk undersökning visade att c:a 25 % av personer med schizofreni eller bipolär hade minst en läkemedelsinteraktion med ett annat läkemedel, som en läkare ordinerat.

12 % hade en potentiellt farlig interaktion.

De mest vanliga och potentiellt farliga antipsykotika för att ge interaktioner var Zyprexa, Risperdal och Seroquel.

De som hade skadliga kombinationer av läkemedel hade ofta andra sjukdomar, som depression, missbruk, ångest, höga blodfetter och lungsjukdom.

Det var läkemedlen mot dessa sjukdomar som skapar problem.

Faktiska biverkningar pga interaktioner är ovanliga och drabbade bara 1,7 %.

Läs mer på Doctors Guide..

Underbehandling med blodfettsänkande medel kan vara en bidragande orsak till att patienter med schizofreni i hög utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdom, enligt en svensk studie.

Läs mer i Dagens Medicin.

Ziprasidon (Zeldox) verkar ha effekt hos personer vid schizofreni, som inte fått effekt av andra antipsykotika enligt resultat från en klinisk prövning publicerad i Journal of Clinical Psychiatry.

Patienter med en diagnos av behandlingsresistent schizofreni baserad på DSM-III-R kriteria behandlades i ett år med Zeldox, som är ett andra generationens atypiskt antipsykotika.

62 patienter hade deltagit i en tidigare 12 veckors studie i vilken 32 patienter fick Zeldox och 30 fick Hibernal. Av de 41 patienter (73 %) som fick effekt av Zeldox eller Hibernal, kunde 30 (48 %) bibehålla detta svar med Zeldox.

Över ett år av kontinuerlig behandling med Zeldox var vältolererad med relativt få som slutade med medicinen och var associerad med gynnsam effekt på vikt och metabolism rapporterar forskarna.

Det var inga förändringar i rörelsestörningar, när de mättes.

Ytterligare studier krävs för att bekräfta dessa preliminära fynd.

Läs mer på Reuters.

Kommentar: Idag ges Leponex när man inte får effekt av andra antipsykotika och Leponex ger bättre effekt än vad man fick av Zeldox i denna studie. Det vore bra om Zeldox också kunde användas vid behandlingsresistent schizofreni, eftersom biverkningarna är mycket mildare än för Leponex.

Placeboeffekten verkar vara liten och betydelselös.

Länge har det sagts att placebo eller sockerpiller har betydande effekter vid en rad olika sjukdomar.

Emellertid, så kommer detta inte från studier där patienterna fördelats slumpmässigt mellan placebobehandling och ingen behandling alls.

Effekten av placebo har utvärderats av Cochrane Institutet, som gått igenom 100 sådana studier för åtskilliga typer av sjukdomar.

Placebobehandling gav inga stora hälsovinster, även om den möjligen hade en moderat effekt enligt patienternas utsago för t.ex. smärta.

Kommentar:

Vid depression fanns ingen placeboeffekt, men där har tidigare sagts att placeboeffekten varit hög. Detta innebär att vid depression så sker en spontanförbättring även utan placebo, som är faktiskt starkare än den egentliga läkemedelseffekten. C:a 75 % förbättras av antidepressiva medan 50 % av placebo eller ingen behandling alls. Placebo kommer även i framtiden att användas i utprovning av läkemedel, eftersom annars vet ju både läkare och patient vilken behandling som givits, vilket skulle göra resultaten helt otillförlitliga.

Källa:

Hróbjartsson A och Gøtzsche PC
Placebo treatment versus no treatment
The Cochrane Library, Issue 1 2003.

En bra artikel om neuroleptika finns på Medscape (engelska) att läsa gratis.

Visserligen handlar titeln om antipsykotika till äldre, men nästan hela artikeln handlar om hur neuroleptika verkar och vilka egenskaper de enskilda preparaten har.

Pietro Gareri, Pasquale De Fazio, Mariagrazia Stilo, Guido Ferreri och Giovambattista De Sarro
Conventional and Atypical Antipsychotics in the Elderly
Clinical Drug Investigation
Medscape

Män och kvinnors reaktion på Clozapine har studerats i litteraturen, men bevisen är begränsade.

Kvinnor har mindre chans att få effekt av Clozapine än män och kan oftare bli inlagda.

Kvinnor har högre risk för diabetes, viktökning och förstoppning.

Män kan få större risk för störd ämnesomsättning med större risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Läs mer hos PsychiatryAdvisor.

Aripiprazol har funnits i USA sedan november och tillhör en ny generation antipsykotika - dopamin-serotonin stabiliserare.

En undersökning har granskat 5 studier, där personer med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom slumpmässigt har fått aripiprazol 2-30 mg (n=932), placebo (n=416) eller Haldol (n=201) i 4-6 veckor.

Resultaten visade att aripiprazol hade biverkningar nästan som placebo och mindre än Haldol särskilt för trötthet, akatisi och extrapyramidala biverkningar.

Extrapyramidala biverkningar förekom hos 43 % med Haldol, medan det för aripirazol och placebo var 21 % resp 19.5 %.

Viktökningen var minimal (0,7 kg) med aripiprazol samt prolaktin, QTc-tiden, glukos och kolesterol var ej påverkade.

Slutsatsen är att säkerhets- och tolerabilitetsprofilen verkar gynnsam med låg potential för extrapyramidala biverkningar, viktuppgång, prolaktin, QTc förlängning och sedation. Aripiprazols säkerhetsprofil kan erbjuda fördelar i schizofrenibehandlingen.

Kommentar:

Aripiprazol finns nog mycket snart i Sverige. Att aripiprazol är säkert går först att avgöra om 2-5 år, när många fler fått medlet. Tydligen är aripiprazol inte bättre än Leponex vad gäller extrapyramidala biverkningar och ger större viktuppgång än Zeldox. Egentligen är det intressantaste med aripiprazol effekten på positiva och negativa symptom för det är där det idag finns brister i behandlingen.

Källa:

Marder, S.R., McQuade, R.D Stock, E., Kaplita, S., Marcus, R., Safferman, A.Z., Saha, A., Ali, M. och Iwamoto, T.
Aripiprazole in the treatment of schizophrenia: safety and tolerability in short-term, placebo-controlled trials
Schizophr Res 61: 123-136 (2003)

Läkemedelsföretaget Lundbeck gör skandal i uland med antipsykotikum.

Det danska läkemedelsföretaget Lundbeck får kritik av Danska Sjuksköterskeföreningen för att med tveksamma metoder introducerat ett psykofarmaka på Sri Lanka. Preparatet heter Deanxit och innehåller två ämnen flupentixol (som finns i Fluanxol) och ett tricykliskt antidepressivum melitracen, som inte är särskilt mycket använt.

Läkemedelsmyndigheten i Sri Lanka avslog Lundbecks registreringsansökan två gånger bl.a för att det var ett kombinationspreparat med ett ganska okänt medel melitracen.

Lundbeck låter sig inte nedslås av detta. De bjuder in välkända psykiatriker från Sri Lanka till ett femstjärnigt lyxhotell där och informerar om Deanxit. Fyra av dessa skriver intyg till Läkemedelsmyndigheten att de har användning av Deanxit. De visste dock inte att Läkemedelsmyndigheten avslagit medlet två gånger eller att Deanxit inte säljs i Danmark. Fem dagar senare godkänns medlet för försäljning i Sri Lanka utan att alla berörda informeras.

Lundbeck har många psykofarmaka på den svenska marknaden, som t.ex. Cipramil, Cisordinol och Fluanxol

 

Underkategorier