Många personer med schizofreni har kognitiva brister (t.ex. dåligt minne), som är starkt relaterad till varför de inte tar sin medicin och vården bör anpassas till detta.

Att personer med schizofreni skulle sakna sjukdominsikt, vilket gör att de inte tar medicinen verkar inte vara viktigast.

110 personer i öppenvård med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom, som undersöktes på kognitiv funktion, attityd till läkemedelsbehandling, förmåga att sköta medicinering och psykotiska symptom.

Kognitiv funktion med särskild konceptualisering och minne var mest betydelsefullt för att sköta medicineringen och viktigare än ålder, kön, utbildning, sjukdomssymptom och attityder till läkemedel.

De kognitiva bristerna är konstanta och försämras inte med tiden, som man kanske kunde tro. Egendomligt nog, så antyds att vissa nya atypiska antipsykotika skulle försämra kognitionen och följsamheten samt att detta skulle behöva studeras ytterligare.

Fyndet att attityden till medicineringen inte påverkar följsamheten är överraskande och tyder på att oföljsamheten är omedveten. Snarare, kan de ha svårt att minnas, organisera och komma sig för att medicinera.

Slutsatsen forskarna drar slutsatsen "Tills det finns klart effektiva behandlingar, som kan öka kognitionen hos individer med schizofreni, bör praktiska tekniker användas som kompenserar eller kringgår kognitiva brister."

Kommentar:

Det finns minst en studie som stödjer att minnet kan förbättras genom dataträning vid schizofreni. För flertalet kan troligen färdigdoserade läkemedel s.k. Apodos vara ett enkelt sätt att kompensera dåligt minne med och förbättra följsamheten. På apotek finns olika doseringshjälpmedel, som Dosett att köpa.

Källa:

Schizophr Res 2003; 63: 49-58