schizofreni

Riktlinjer för valet av ett antipsykotikum vid schizofreni och besläktade tillstånd för att minimera symtom och biverkningar.

Läkarens val av läkemedel bör göras tillsammans med patienten enligt principen delat beslutsfattande.

Antipsykotika bör alltid kombineras med psykosociala insatser för att förbättra patientens funktionsförmåga.

Det är en heterogen grupp patienter vars sjukdom har olika svårighetsgrader, förlopp och prognoser.

Därför gäller rekommendationer inte alla individer och alla tänkbara situationer.

Viktökning är inte en dosberoende biverkan, varför dossänkning inte brukar hjälpa.

Sjukvården bör vidta någon åtgärd redan vid ca 3 kilos viktökning.

I många fall kan tillägg av psykosociala insatser vara en bättre strategi än att addera ytterligare ett antipsykotikum.

Läs mer i Läkartidningen.

Kommentar  
Ett fel med Socialstyrelsens riktlinjer är att licenspreparat, som Solian (amisulprid) och Peratsin (Trilafon) inte är med. Peratsin ger mindre biverkningar än Haldol och är att föredra. Solian ger mindre risk för viktökning än Zyprexa och Risperdal, men likartad effekt och det finns behov av ett preparat med god effekt och liten viktökning. Samtidigt borde det finnas ett enklare licensförfarande för just dessa två preparat för att underlätta och förenkla förskrivning och tillgängligheten.
Psykosociala behandlingar kan sänka psykosrisken från 40 % till 5 % enligt boken Schizophrenia for Dummies. Det är nästan lika mycket som sänkningen som antipsykotika ger dvs 40 %. Så kunskap har en antipsykotisk effekt.

Alla som får otillräcklig effekt av antipsykotikan bör kolla om de fått kurser i sjukdomshantering(IMR), familjeutbildning, familjeintervention och socialfärdighetsträning, som minskar symptom och även i vissa fall psykosrisken.
Hellre psykosociala insatser än att tillsätta ännu ett antipsykotiskt läkemedel.