Effekten av antipsykotika kan variera mycket mellan individer, men varför det är så är okänt.
En studie har gjorts på 89 personer med schizofreni i en prospektiv studie (bästa metoden) med Risperdal/Risperidon och Zyprexa/Olanzapin, där effekten av antipsykotika efter 42 dagar kopplades till förändringar i generna (SNP).
Bättre effekt kunde kopplas till genetiska förändringar i HLA-gener, som är en del av immunsystemet. Forskarna anser att detta stöder att schizofreni har koppling till infektionsförsvar och inflammation samt att det kan kanske leda till mer individanpassade läkemedel.
HLA-antigenerna fångar upp främmande molekyler (från virus och bakterier) i kroppen för att väcka infektionsförsvaret. HLA kan påverka förekomsten av vissa immunologiska sjukdomar t.ex psoriasis.
Läs mer hos Translational Psychiatry.
Sedan har vissa antipsykotika antihistamineffekt. Histamin är ett ämne som ingår i allergisk inflammation.
Immunsystemet eller HLA-antigenerna kan vara kopplade till dessa två saker, men helt säkert är det inte.
Det finns antikroppar, som t.ex kan blockera dopaminreceptorn, men teoretiskt kan det finnas antikroppar också med dopamineffekt. Det kan också teoretiskt sett finnas antikroppar, som stimulerar dopaminreceptorn utan att bindas där dopaminet sitter.