Korea

Professor Kim Eui-tae och Professor Kwon Jun-soo

Aripiprazol (Abilify) både stimulerar och blockerar dopamin-2-receptorer.

Det enda antipsykotika idag, som är en partiell dopaminagonist.

Dopamineffekten har också kopplats till effekt mot negativa och kognitiva symptom.

Koreanska forskare har visat med PET-kamera att om aripiprazoldosen ökar dess bindning till dopamin-2/3-receptorerna och samtidigt förbättras också närminnet och svarstiden.

Kognitionen verkar förbättras av Abilify om dopaminfunktionen är defekt.

Läs mer hos Korea Biomedical Review.

Läs originalartikeln hos Translational Psychiatry.

Ökat missbruk av pregabalin (Lyrica) samtidigt som tullens och polisens beslag ökat kraftigt, är huvudanledningen till att Läkemedelsverket vill narkotikaklassa substansen.

Läs mer hos Läkemedelsverket.

Janusinfo

Vid beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) hos patienter med demenssjukdom bör kroppsliga orsaker uteslutas.

Antipsykotiska läkemedel bör undvikas och icke-farmakologiska metoder användas i första hand.

Läs mer hos Janusinfo.

piller

En undersökning på 250 personer i USA med schizofreni och schizoaffektiv fann att för medicineringen:

94 % sa att effekt och 84 % att biverkningar var viktiga för att ta medicinen.

89 % sa att kunna tänka klarare var viktigt.

Viktökning (62 %), kroppslig rastlöshet (60 %) och trötthet (59 %) ansågs viktigast bland biverkningarna.

45 %  sa att de skulle tacka nej till medicin med 1,3 - 5 kg viktuppgång, men för 5 - 9 kg var siffran 71 %.

Läs mer hos AJMC.

Jari Tiihonen

Professor Jari Tiihonen, Karolinska Institutet har gjort studien. Foto: Marjaana Kytö, Sveriges Radio Sisuradio.

En finsk studie över 20 år på schizofreni tyder på att ständig antipsykotikabehandling upp till 16,4 år minskar dödligheten betydligt jämfört med de som avbröt behandlingen eller aldrig startade den.

Behandlingsresistens uppträdde hos 34 % och hos 57 %, som inte använde antipsykotika alls. Mediantiden innan antipsykotikan avbröts var 8 år.

De som inte använde antipsykotika eller avbröt medicineringen tidigt hade 174 -214 % högre risk att dö än de som använde antipsykotika upp till 16.4 år.

Risken att dö ökar ju senare man avbryter medicineringen och efter 5 år var den högst.

Slutsatsen är att dödligheten ökar om medicineringen avbryts och det är bäst att fortsätta medicinera.

Läs mer hos Healio.

Seroquel

Seroquel är lite svagare antipsykotiskt, men används mot depression vid bipolär, vid sömnbesvär och ångest

Företaget gör sig av med läkemedlet vars patent har gått ut och rensar ytterligare i CNS-portföljen.

Läs mer hos Läkemedelsvärlden.

Prescrire

Inga antipsykotika fanns på listan, men väl antidepressiva:

Valdoxan saknar effekt. men har biverkningar.

Cymbalta (duloxetin) och Venlafaxin, där noradrenalineffekten kan ge hjärtbiverkningar.

Citalopram och Cipralex (escitalopram) förlänger QTc-tiden och har risk för hjärtstopp, vilket andra antidepressiva inte har.

För rökavvänjning är nikotinläkemedel bäst och har minst biverkningar, men Zyban (bupropion) bör undvikas pga biverkningar.

Läs hela listan, som pdf här.

Cristoph Corell

Christoph U. Correll, MD, Professor i Psykiatri

Om medicineringen med Reagila (kariprazin) avbryts verkar risken mindre för återfall i psykos än för andra antipsykotika.

Det kan bero på att en aktiv metabolit av kariprazin har en halveringstid på 1-3 veckor, vilket ger ett längre skydd mot psykos.

Via serumkoncentrationen fann man att receptorerna var blockerade även 2-4 veckor efter sista dosen.

Läs mer hos Healio.

Reagila är godkänd i EU, men finns ännu inte i Sverige

omslag

En tredjedel vid schizofreni bedöms vara behandlingsresistenta och behöva Clozapine/Leponex.

Men det som verkar vara behandlingsresistens kan bero på att antipsykotikan inte tas eller dosen är för låg eller personen bryter ner antipsykotika snabbare än normalt.

Av de som ansetts behandlingsresistenta kan 19 % vara omedicinerade och 25 % ha för låga doser, när antipsykotikan mäts i blodet, vilket kan förklara dålig effekt.

Innan Clozapine/Leponex ges bör man mäta koncentrationen av antipsykotika i blodet för att säkerställa att medicinen tagits.

Läs mer hos PsychiatryAdvisor.

Läs en artikel i Acta Psychiatrica Scandinavica.

Marcus Monafo

Marcus Munafo, Professor i Biological Psychology vid University of Bristol, England

En kinesisk studie på 3000 personer försökte koppla effekten av antipsykotika till genetiska faktorer hos individen.

Fem genetiska områden identifierades, som hade betydelse för antipsykotikaeffekten och de verkade påverka alla antipsykotika lika.

Generna hade i dessa områden betydelse för synapsfunktion, receptorer och mottaglighet för schizofreni.

Testet kan skilja de som får effekt från de som inte får effekt.

Men testet kan inte säga vem som får bäst effekt av ett visst antipsykotika för det krävs fler försökspersoner för det.

Läs mer hos The Mental Elf.

Läs Abstract hos Lancet Psychiatry.

Lancet Psychiatry

De som efter första psykosen fortsatte med antipsykotikan i minst 3 år hade mindre risk för psykos och att få sämre hälsa 10 år senare.

Gruppen som avbröt medicineringen under ett år hade 39 % kvarstående psykotiska symptom, krävde Clozapine eller begått självmord.  4 % begick självmord.

För de som medicinerat hela tiden var siffran 21 %. 2 % begick självmord.

De som var sjukare hade mer allmänna symptom, fler månader med psykos, mindre eget boende och sämre livskvalité.

Läs mer hos Healio.

Underkategorier