Risperdal

Professor Grace har studerat neuroleptikas effekter i 30 år och har nu kommit på hur de fungerar.

Det är inte för mycket dopamin utan hjärncellerna är för känsliga för dopamin.

Neuroleptikas effekt är att göra hjärncellerna mindre känsliga för dopamin och inaktiverar dem.

Detta stämmer med att effekten av neuroleptika stegras under flera veckor och kommer inte direkt för att sedan minska, vilket skulle hända om effekten var dopaminblockad och för mycket dopamin.

Professor Grace skulle vilja ha läkemedel som direkt förhindrade överreaktiviteten.

Möjligen kan vissa läkemedel som verkar via GABA minska överreaktiviteten för dopamin och därmed ha antipsykotisk effekt och vara bättre än dagens neuroleptika.

Läs mer på EurekAlert.

kynurensyra

Ett viktigt enzym i kynurensyrasystemet, som verkar ha en viktig roll i normal hjärnfunktion kan erbjuda behandling mot mycket olika hjärnsjukdomar enligt två nya studier.

Hämning av enzymet kynuren 3-monooxygenas (KMO) förhindrar synapsförluster och lindrar symptom i musmodeller av Alzheimers och Huntingtons sjukdom enligt en ny studie.

En annan studie finner att KMO nivåerna är lägre i hjärnan hos personer med schizofreni.

Dessa resultat tyder på att manipulering av kynurensyrasystemet kan korrigera både neurodegenerativa och psykiatriska sjukdomar.

Läs mer på Schizophreniaforum.org.

Epilepsimedicinerna Ergenyl och Absenor, som innehåller valproat, har prövats som tillägg till antipsykotika vid schizofreni, men ibland också ensamt.

En utvärdering av Cochrane visar dock att ingen signifikant fördel av kombinationen ännu har bevisats. Antalet patienter i de kliniska studierna var för få och ytterligare studier på medlen är därför nödvändiga.

Många vid schizofreni (c:a 70 %) får inte tillräcklig effekt av vanlig behandling med antipsykotika. För dessa fall brukar olika tilläggsmedicineringar prövas och bland dem Ergenyl och Absenor.

Fem studier på totalt 379 patienter fanns där valproat användes som tillägg till antipsykotika. De som fick valproat rapporterade mer trötthet än de som fick placebo. Effekterna av valproat på viktiga undergrupper, som de med aggressivitet eller schizoaffektiv sjukdom är okänd.

Undersökarnas slutsatser:

Det finns inga data, som stödjer eller motsäger att valproat ensamt har effekt mot schizofreni. Det finns några bevis för en mer snabb förbättring med tillägg av valproat till antipsykotika, men denna effekt försvinner med tiden. P.g.a dessa begränsade bevis är ytterligare stora, enkla, väldesignade och rapporterade prövningar nödvändiga. Dessa kunde fokusera på schizofreni med våldsamt beteende eller vid ingen effekt av antipsykotika samt schizoaffektiv sjukdom.

Kommentar:

Det var en besvikelse, men det är inte så långsökt med epilepsimedicin mot schizofreni, eftersom temporallobsepilepsi kan ge liknande symptom som schizofreni.
Läs tidigare postning: Epilepsimedicin förstärker effekt

Källa:

Valproate for schizophrenia
A Basan1 and S Leucht
The Cochrane Database of Systematic Reviews

schizofreni

Läkemedelsföretaget MedinCell har utvecklat ett depåpreparat av Risperdal, som kan injiceras i underhuden och ge effekt i upp till 3 månader.

Depåeffekten fås av nedbrytbara polymerer, som försvinner. Preparatet är ännu inte godkänt av myndigheterna.

Läs mer på Marketwire.

mirtazapin

Tillägg av antidepressivat Remeron till Leponex verkar minska negativa symptom vid schizofreni med c:a 25 % enligt italienska forskare. Tidigare har läkemedelsbehandling av negativa symptom inte varit särskilt framgångsrik.

Att utveckla effektiv behandling av negativa symptom vid schizofreni är ett viktigt mål, eftersom de upplevs ofta mer besvärande och handikappande än positiva symptom. Studier på senare tid tyder på att dubbelverkande antidepressiva (NaSSa) med effekt på noradrenalin och serotonin har effekt här.

Studien på mirtazapin (Remeron) (30 mg/dag) skedde på 12 personer med schizofreni i 8 veckor, som hade negativa symptom och också fick Leponex. En likadan grupp på 12 personer fick istället för Remeron placebotabletter. Studien var dubbelblind.

Effekten mättes med BPRS, positiva och negativa symptom vid 2, 4 och 8 veckor. Efter 8 veckor hade Remerongruppen 24 % mindre negativa symptom.

Signifikanta förbättringar i underavdelningar av SANS fanns - viljelöshet/apati - 35 %, anhedoni/asocialitet - 25 %. Remeron var också överlägsen placebo på att reducera negativa symptom baserad BPRS - 43 %. Positiva symptom påverkades ej.

Remeron gav endast mild och övergående trötthet hos 3 personer och viktuppgång hos 2 personer.

Trots begränsningarna av denna studie, som omfattade få personer, kort tid (2 månader) och individuella variationer i svaret drar forskarna slutsatsen att Remeron är ett vältolererat tillägg till Leponex och föreslås för att minska negativa symptom.

Kommentar:

Synd att de gjorde studien med Leponex, eftersom det har effekt på så många olika neurotransmittorer. Egentligen borde effekten av Remeron studerats på en mer renodlad dopaminblockerare, som t.ex. Haldol. Förra året kom en studie som visade att kognitiv beteendeterapi hade viss effekt på negativa symptom.

Källa:

DocGuide

PubMed

schizofreni

Grenade aminosyror (valin, isoleucin, leucin) ger en god och snabb effekt mot tardiv dyskinesi hos män enligt en ny randomiserad studie.

De grenade aminosyrorna verkar genom att minska bildningen av neurotransmittorerna dopamin, noradrenalin och serotonin i hjärnan.

36 män med tardiv dyskinesi p.g.a antipsykotika fick slumpmässigt grenade aminosyror 222 mg/kg eller placebo 3 gånger dagligen i 3 veckor.

Det var 30 - 60 % skillnad i ofrivilliga rörelser mellan de båda grupperna. En korrelation fanns mellan effekten och en minskning i aromatiska aminosyror i blodet, vilket tyder på att halten av neurotransmittorer har sänkts. Biverkningarna bestod av minimala mag-tarmbesvär.

Grenade aminosyror är en ny, säker behandling för tardiv dyskinesi med en stark potential att signifikant förbättra fysionomin hos de drabbade, säger författarna. Grenade aminosyror kan ej användas vid diabetes, som är en riskfaktor i sig för tardiv dyskinesi.

Kommentar:

Tardive dyskinesi är väldigt handikappande ofrivilliga rörelser. Ofta i ansiktet med en rejäl grimasch samtidigt som tungan sträcks ut. Alla neuroleptika utom Leponex ger denna biverkan och risken ökar med ålder och dos. Egentligen borde en rekommendation finnas vid vilken ålder övergång till atypiska neuroleptika skall ske för att minska risken för denna biverkan.

En mängd olika läkemedel har testats mot denna biverkan utan att någon bra medel hittats. Ytterligare och längre studier krävs för att bevisa nyttan av denna behandling, som verkar hoppfull. Frågan är om inte depression kan uppstå efter längre tid och långtidsstudier är därför nödvändiga. Tidigare har reserpin, som också sänker neurotransmittorer, påståtts ha effekt mot tardiv dyskinesi, men hade depression som biverkan. E-vitamin verkar kunna förebygga uppkomsten av tardiv dyskinesi, men inte kunna motverka den när den väl brutit ut.

I princip går det att behandla tardiv dyskinesi med grenade aminosyror redan idag i Sverige, eftersom apoteken kan tillverka pulver med grenade aminosyror på läkarrecept.

Tidigare i år har en klinisk studie påvisat effekt mot akut mani med grenade aminosyror.

Källa:

Efficacy of the Branched-Chain Amino Acids in the Treatment of Tardive Dyskinesia in Men
Richardson, M.A., Bevans, M.L., Read, L.L., Chao, H.M., Clelland, J.D., Suckow, R.F., Maher, T.J. och Leslie Citrome, L.
Am J Psychiatry 160:1117-1124, June 2003

Kan läsas på Schizophrenia.com

cariprazin

Ett nytt antipsykotikum cariprazin, som liknar Abilify, i effekt har med framgång testats mot återfall i psykos vid schizofreni.

Cariprazin har effekt mot både dopamin D2 och D3 receptorer med särskild effekt på D3 och är liksom Abilify en partiell agonist. Om några år kan preparatet finnas på apoteken.

Läs mer på Tradingmarkets.com.

schizofreni

Tidigare har vi rapporterat om att epilepsimedicinen Lamictal kan som tillägg till Leponex göra att 30-40 % antipsykotisk effekt kan fås om ingen effekt ficks innan. PsychiatryMattersMD redgör för studien och tillför nya fakta.

Lamictal gav något bättre effekt hos nyinsjuknade, som hade minimal effekt av Leponex.

Forskarna säger att det återstår att undersöka om Lamictal kan ges som tillägg till andra antipsykotika för att påskynda eller förstärka effekten eller om Lamictal ensamt har effekt på symptom vid schizofreni.

schizofreni

Läkemedelföretaget Corcept Therapeutics skall påbörja testerna av ett nytt läkemedel mot viktuppgång av antipsykotika.

Läkemedlet är en GR-II antagonist som blockerar vissa effekter av kortison. Först skall preparatet testas på friska frivilliga personer innan försöken på personer med antipsykotika inleds.

Läs mer på CNN Money.

Valtrex

Antiherpestabletterna valaciclovir (Valtrex) verkar reducera schizofrenisymptom hos de med antikroppar i blodet mot herpesviruset cytomegalovirus enligt en ny amerikansk undersökning.

Epidemologiska och immunohistokemiska studier tyder på att miljöfaktorer, som olika herpesvirus kan bidraga till vissa fall av schizofreni och troligen i kombination med en ökad genetisk mottaglighet för viruset.

65 personer med schizofreni fick Valtrextabletter 1 g 2 gånger dagligen i 16 veckor, som tillägg till normal medicineringen. En signifikant reduktion i både positiva och negativa symptom noterades hos personer med antikroppar i blodet mot cytomegalovirus. Denna reduktion kvarstod när även andra faktorer som kunde inverka undersöktes t.ex. ålder, sjukdomsduration, antal sjukhusinläggningar, kön, ras, initiala symptom, diagnossubtyp och typ av antipsykotika. Behandlingen hade ingen effekt då antikroppar mot andra herpesvirus fanns.

Forskarna föreslår att cytomegalovirusbildning kan bidra till schizofrenisymptom hos vissa individer och att ytterligare studier görs och att fler olika läkemedel mot cytomegalovirus testas för att bevisa sambandet.

Läs även Herpesvirus kopplat till kognitiva störningar.

Källa:

Am J Psychiatry 160: 2234-2236

PsychiatryMattersMD

schizofreni

Amerikanska forskare har för första gången testat oxytocinnäspray mot schizofreni hos 15 personer under 3 veckor och kunde se en 8 % förbättring.

De försöker nu att få tillstånd för en större och längre prövning för att få veta mer om effekten.

Forskarna tror att oxytocin kan minska på dopaminet i hjärnan och därmed psykossymptomen. De har djurförsök som stöder detta och försök på människa har visat att man litar mer på folk om man får oxytocin dvs mindre paranoia.

Läs mer i NewScientist.

Underkategorier