Antipsykotika schizofreni

 

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

 från Socialstyrelsen 2013.

Eftersom alla orkar inte läsa igenom dessa 47 sidor tillhandahåller Viska en sammanfattning som alla bör läsa. Hela pdf-boken finns att läsa här.

 

Ständig behandling med antipsykotika minskar risken för självmord och krävs för att undvika psykoser och för att kunna rehabilitera och återintegrera personer med schizofreni och liknande tillstånd i samhället. Utan antipsykotisk läkemedelsbehandling är det i regel omöjligt för dem att leva ett normalt liv. 

Det är viktigt att valet av antipsykotika utgår från hur allvarlig sjukdomen är samt vilka risker som är förknippade, såsom suicidalt beteende eller metabola riskfaktorer.

 

Om patienten får information om olika läkemedels effekter och biverkningar samt är delaktig i valet av läkemedel minskar risken för att de avbryter medicineringen. 

Till nyinsjuknade rekommenderas:

Abilify, olanzapin eller risperidon 

 

Till sjuka längre än 2 år (långtidssjuka) rekommenderas:

 olanzapin eller risperidon

 

Vid svårbehandlad sjukdom och otillräcklig effekt:

Clozapine

Viktigt att läkemedelsbehandlingen kombineras med psykosociala insatser

 

Vid självmordstankar och suicidalt beteende:

Clozapine

Vid kvarvarande symtom eller funktionsnedsättningar är det viktigt att komplettera behandlingen med individuellt anpassade psykosociala insatser.

 

Även annan psykisk sjuklighet är vanlig. Över hälften har depression och ungefär en fjärdedel har ångestsyndrom, antingen innan insjuknandet eller samtidigt med psykossjukdomen. Vid schizofreni finns ofta även kognitiva funktionshinder som angränsar till autism. Missbruk är vanligt till exempel av alkohol eller narkotika, vilket kan förvärra psykossjukdomen.

 

Sjukvården kan förbättras genom att huvudmännen vidtar åtgärder för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar. Genom hälsofrämjande och förebyggande insatser, samverkan och rutiner för hur kroppsliga sjukdomar kan förbyggas, diagnostiseras och behandlas samt överenskommelser mellan kommuner och landsting.

 

Byte av läkemedel kan medföra ökad risk för återfall och utsättningssymtom. Nyttan av  bytet till exempelvis mindre risk för biverkningar måste vägas mot att behålla en redan god eller bättre effekt.

 

Förutom återinsjuknande ökar risken för självmordsförsök och våldshandlingar vid avbruten medicinering med antipsykotika.

 

Biverkningar kommer ofta tidigare än effekten.

 

Nyinsjuknade får ofta bättre effekt på psykossymtom av antipsykotika och också vid lägre läkemedelsdoser,

 

Vid återfall i psykos ökar risken för självmordsförsök, våldshandlingar och socialt utanförskap. Det är därför viktigt att läkemedelsbehandlingen är ständig och har samma varaktighet som sjukdomen.

 

Långvarig schizofreni:

Olanzapin eller risperidon

God effekt på symtom jämfört med andra preparat. Olanzapin har något bättre effekt än risperidon, men innebär större risk för viktuppgång. Abilify har sämre effekt än dessa båda, men ger liten eller ingen viktuppgång och kan användas därför.

 

Quetiapin (Seroquel) eller Haldol kan användas men ger sämre effekt än olanzapin och risperidon. Quetiapin har dessutom allvarligare biverkningar än Abilify som trötthet och viktökning, vilket ofta ger behandlingsavbrott. Haldol är svårdoserad och ger lätt extrapyramidala biverkningar.

 

I undantagsfall Invega, ziprasidon (Zeldox) och Cisordinol.

Invega är otillräckligt undersökt vad gäller effekt och biverkningar.

Ziprasidon har något sämre effekt och måste tas med föda.

Cisordinol ger ofta biverkningar och dos-effekt samband saknas.

 

I undantagsfall kan lamotrigin läggas till Clozapine vid mycket svårbehandlade fall för att få bättre effekt.

 

I undantagsfall tillägg av litium vid otillräcklig effekt av enbart Clozapine. Litiumet påverkar då enbart depressiva och maniska symptom.

 

Tillägg av risperidon till Clozapine skall enbart användas i forskning och utveckling eftersom effekten är osäker.

 

Viktuppgång:

 

Viktuppgång inträffar oftast under de första månaderna. Byt läkemedel för de som gått upp i vikt 3 kilo eller mer under de första månaderna för att minska de metabola riskerna.

 

Kost- och motionsråd och insatser som förhindrar viktuppgång är viktiga för de som riskerar att utveckla metabolt syndrom och där viktuppgång är en tidig riskfaktor.  

 

Byte till Abilify vid viktuppgång, eftersom det ger liten eller ingen viktuppgång samt att viktuppgång är en allvarlig biverkan som på sikt kan leda till sjukdomar, såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

 

Fortsatt behandling med Clozapine vid viktuppgång, eftersom det har bättre effekt andra läkemedel och att läkemedlet oftast getts för att andra läkemedel inte haft tillräcklig effekt.

 

Fortsatt behandling med olanzapin vid viktuppgång och som har effekt av behandlingen., eftersom det har bättre effekt än andra preparat med undantag för Clozapine.

 

Vid extrapyramidala biverkningar (stelhet, darrningar och skakningar):

 

Sänk dosen eller att byt läkemedel om dossänkning inte gett önskat resultat eller inte gått att genomföra på grund av risk för återinsjuknande.

 

Akineton eller Pargitan tillhör inte modern behandling. Biverkningsrisk i form av minnessvårigheter, vilket ytterligare kan sänka funktionsnivån.

 

Vid extrapyramidala biverkningar kan byte ske till olanzapin som har mindre risk för detta samt bättre antipsykotisk effekt. Quetiapin (Seroquel) kan också vara ett alternativ, men har sämre antipsykotisk effekt än olanzapin, men mindre risk för viktuppgång. 

 

Ibland sker behandling med två eller fler olika antipsykotika. Det vetenskapliga underlaget för kombinationsbehandling är begränsat och medför ökade kostnader om det inte är särskilt motiverad.

Kommentarer   
Admin1
#1 Admin1 2013-12-07 05:21
Det vore bra att göra denna information mer lättillgänglig genom att göra TV-program om schizofreni och dessa rekommendationer. Det är viktigt att nå ut till alla berörda - personal, anhöriga och patienter. Det är inte så lätt att nå ut med skriftlig information. Det är viktigt att nå ut till de passiva också. T.ex den enda renodlade självhjälpsboken om schizofreni Diagnosis Schizophrenia gick ut globalt på en upplaga av 20000 ex. Författarna var nöjda, men inte jag. Här ser man hur svårt det är att nå ut även för en bok som bara kostar en 100 lapp ungefär.
Citera
Lägg till kommentar