Nyinsjuknade i psykos har bättre kontakt med vården och färre sjukhusinläggningar om de får specialiserad vård istället för vanlig vård.

144 nyinsjuknade i psykos, som besökte vården för första eller andra gången för psykos, som inte berodde på kroppslig sjukdom eller bipolär sjukdom fördelades slumpmässigt till specialiserad öppenvård eller standardvård.

De fann att de som fick specialiserad öppenvård fick färre återfall (- 54 %), mindre sjukhusvård (-61 %) och var mindre benägna att avbryta försöket (-65 %) än de som fick standardvård.

Den specialiserade vården bestod av psykiatriker, psykolog, arbetsterapeut , psykiatrisjuksköterskor och vårdare med uppsökande verksamhet alla dagar.

Källa:

BMJ 329:1067 (2004)

Engelska forskare har utvecklat en aminosyradryck Tyrodep, som kan förstärka effekten av antipsykotika vid schizofreni och mani.

Forskarna säger att den kan lindra biverkningarna som läkemedlen kan framkalla.

Aminosyrorna i drycken minskar nivåerna av dopamin i hjärnan.

För höga nivåer dopamin anses orsaka många av symptomen på maniska besvär.

Professor Goodwin, som leder forskningen stödd av Wellcome Stiftelsen säger: Konventionella antipsykotika kan användas för att kontrollera psykiska sjukdomar, som schizofreni och mani.

Emellertid kan biverkningarna göra att somliga blir tveksamma till att ta dem.

Drycken vi utvecklat, om den tas samtidigt som antipsykotika, har visat sig vara ett riktigt steg framåt.

Den kan vara både mer acceptabel för patienterna och hjälpa att minska oönskade biverkningar, som folk får av sin behandling.

Konventionella antipsykotika fungerar som en broms på dopaminproduktionen. Men det kan slutligen leda till att mer av dopamin bildas när systemet försöker överlista bromsen.

Professor Goodwin säger att det kan vara möjligt att kontrollera maniska tillstånd med drycken enbart, men mycket mer forskning krävs innan den behandlingen kan rekommenderas till patienter.

Kommentar:

Risken med drycken, som jag ser det är att den kanske kan ge negativa symptom och kanske förvärra dem. Intressant är naturligtvis att testa drycken på de som har positiva symptom, men dålig eller ingen effekt av antipsykotika.

Källa:

BBC News

Personer med schizofreni, som inte får effekt av antipsykotika, verkar svara bra på elektrokonvulsivterapi (ECT) kombinerat med antipsykotikat Fluanxol rapporteras i Schizophrenia Research.

46 personer med schizofreni, som inte fick effekt av minst två olika typer av antipsykotika deltog i en två stegs studie.

Först gavs 12-24 mg/ av Fluanxol och bilateral ECT 3 gånger i veckan i tre veckor till 59 personer. Under denna tid förbättrades de markant enligt en mängd olika psykologiska tester.

52 fick effekt av ECT och fick forsätta till andra steget, som bestod av ECT varje vecka i fyra veckor, sedan varannan vecka i 10 veckor, följt av ECT varje 2-4 vecka beroende på effekten i ett år.

Under den andra fasen försämrades negativa symptomen något, men var ändå bättre än före behandlingsstarten. Reduktionen av totala och positiva symptom mätt med BPRS var ganska kraftigt 63 % respektive 76 %.

Forskarna drar slutsatsen att behandlingen är klart effektiv hos personer som inte fått effekt av andra antipsykotika, men att ytterligare studier krävs för att klargöra den mest effektiva underhållsbehandlingen samt kriterier för patienturval och behandlingsmisslyckande.

Kommentar:

Detta var en öppen studie dvs läkaren visste exakt vilken behandling patienten fick. Sådana studier anses inte riktigt tillförlitliga. ECT har nackdelen att eventuellt kunna störa minnet, vilket kan vara en nackdel. Resultatet i denna studie var bättre än den där Lamictal kombinerades med Leponex då 30 % reduktion av symptomen erhölls. Lamictalstudien höll dock en högre kvalite.

Källa:

Worrawat Chanpattana och Barry Alan Kramer
Acute and maintenance ECT with flupenthixol in refractory schizophrenia: sustained improvements in psychopathology, quality of life, and social outcomes.
Schizophr Res 2003; 63: 189-193

En guide för hur uppsökande team och kristeam skall skapas finns nu i England och är baserad på erfarenheter där.

Denna typ av öppenvårdsteam har stor betydelse för den mentala hälsan i landet och kan lokalt revolutionera den psykiatriska vården.

Men rapporten varnar för att teamen måste få tid på sig att verka och ha tillräckliga resurser.

Uppsökande team bildades i slutet av 60-talet i USA och riktade sig till svårt psykiskt sjuka ute i samhället, som inte nåddes av konventionell psykiatrisk vård. Målsättningen var att minska sjukhusinläggningar och bistå på en rad olika sätt - från medicinering och vardagsgöromål till råd om utbildning och arbete.

Kristeam har funnits i USA, Australien och England sedan 70-talet.

De erbjuder service dygnet runt alla dagar och är ett alternativ till sjukhusinläggning för personer i akut kris. De arbetar med patienterna i 3-4 veckor och erbjuder basal hjälp med mat, pengar och att hantera sjukdomsbesvären.

Rapporten betonar att full finansiering av teamen är nödvändiga.

Rekrytering av personal och särskilt av socialarbetare är problematiskt för team med olika personalkategorier.

Gott ledarskap är viktigt.

Dessa team kan revolutionera hela psykiatrin i ett område. De förändrar inte bara strukturen för service utan också kulturen och attityderna till dem.

Rapporten heter Transforming Mental Health Care, av Anne Chisholm och Richard Ford och kan beställas från Sainsbury Centre for Mental Health pris 10 £.

Källa:

BMJ 2004;328:790

Följsamhet eller adherens innebär inte bara att ta sina läkemedel utan att komma till möten och följa avtal, som t.ex. att sluta röka. 7 % blir icke-följsamma varje månad efter utskrivning från sjukhus och risken för återfall är 11 % per månad.

För de med depåneuroleptika är motsvarande återfallsrisk 3 %. Det positiva är att det nu finns behandling med bevisad effekt för att förbättra följsamheten. Tidigare har läkaren berättat hur dåligt det är att inte ta sin medicin, vilket inte har bra effekt.

Nu rekommenderas kognitiva och beteendeinriktade tekniker. En bra strategi är motiverande intervju, som använts för missbrukare, men som kan användas för alla terapiförändringar också.

En diskussion sker med patienten, där denne får lägga fram sina positiva och negativa synpunkter på läkemedelsbehandlingen utan att läkaren argumenterar för en förändring, så hjälps patienten med argument för en förändring. Knepet är att det är patienten själv, som fattar beslutet om förändring. Vanlig utbildning har i sig ingen positiv effekt på följsamheten.

Kommentar:

Ett stort problem är personer, som inte vill söka vård. Möjligen kan denna metod användas också för sådana fall. Uppgifterna om följsamheten vid schizofreni varierar mellan 50-70 %, men det är viktigt att komma ihåg att "vanliga" patienter har också låg följsamhet c:a 50 %, vilket gör att det är ett vanligt och stort problem i hela vården.

Källa:

John.J Spollen
"The Efficacy-Effectiveness Gap in Schizophrenia" från American Psychiatric Association 156th Annual Meeting i Maj 2003.

schizofreni

Att snabbt upptäcka och behandla schizofreni efter första insjuknandet förbättrar svaret på behandlingen enligt en undersökning från Yale.

Professor Thomas McGlashan vid Yale sade att tiden mellan psykosen startar tills den upptäcks och behandlas kan variera från veckor till åtskilliga år.

Denna tid är ett bekymmer därför att personen är sjuk och obehandlad samt därför att det finns indikationer på att en obehandlad psykos kan försämra prognosen.

Det ser ut som att ju längre period före behandling desto sämre mår patienten vid behandlingen och desto sämre behandlingsresultat säger McGlashan.

I studien ingick 281 personer från fyra Skandinaviska landsting med likvärdiga behandlingsprogram. Två hade program för tidig upptäckt medan de två andra hade det inte.

Deltagarna följdes upp efter 3 månader, ett år och två år.

I denna undersökning jämförs personens kliniska tillstånd vid intagningen med uppföljningen efter 3 månader.

För landstingen som hade program för tidig upptäckt var durationen av obehandlad psykos 1 månad jämfört med 4 månader för de andra.

Alla faktorer var lika, tidig upptäckt kommer att göra att personer kommer att behöva behandlas för mindre symptom sade McGlashan.

Personer som började behandling tidigare tenderade att vara yngre, ha mindre symptom och svara bättre på behandlingen.

En uppföljning efter ett, två , fem och 10 år kommer att ske för att se om tidig upptäckt och behandling har en långvarig effekt.

Källa:

Eurekalert


schizofreni

Tyvärr, skrivs väldigt lite om motion och psykisk hälsa, men glädjande nog finns en färsk översiktsartikel.

Undersökningar stödjer att motion är psykiskt värdefullt för psykiskt friska, men ännu värdefullare vid psykiska tillstånd, som depression, alkoholmissbruk och schizofreni.

Problemet är att motion inte alls utnyttjas eller inte ens omnämns idag av den psykiatriska vården.

Vid schizofreni har ergometercykling 30 minuter 4 gånger i veckan visats minska depression, öka välbefinnande och den aerobiska formen.

Ett 10 veckors motionsprogram 2 gånger i veckan reducerade hörselhallucinationer, ökade självkänsla, förbättrade sömn samt allmänt uppträdande.

Alkoholmissbrukare har i vissa studier minskat sitt alkoholintag efter motionsprogram, även om det finns motstridiga uppgifter här.

Patienter är ofta väldigt positiva till motion, som behandling. Vid depression ansågs att motion var bättre än kontakt med sköterskor, psykoterapi och medicinering.

Studier visar att motion är lika effektivt som psykoterapi och bättre än många andra beteendeterapier vid depression. Motion är billig, inte beroende av medverkan av terapeut och kan ske på egen hand när baskunskaper finns.

Att bara ha motionsaktiviteter räcker inte utan individen måste få motionsrådgivning med kunskaper och självförtroende, så att de är motiverade att fortsätta aktiviteten resten av livet. En slags kognitivbeetendestrategi kan användas här.

Den fysiska hälsan är ofta försämrad vid schizofreni med övervikt och dålig form. Vid alkoholmissbruk är formen också ofta dålig.

I England finns ett 3-årigt schema som skall följas när man leder motionsaktiviteter och innan man blir godkänd, som motionsterapeut.

Motionsrekommendationer

  • ej kortare program än 4 veckor
  • medelintensiv motion i 20-30 min 2-3 gånger per vecka
  • uppmuntra en mängd olika motions och rekreationsaktiviteter
  • om möjligt använd lokala anläggningar t.ex simbassänger, parker, motionsgårdar

Motionsterapeuter bör anställas inom psykiatrin för att arbeta parallellt med andra terapeuter.

Kommentar:

Vid schizofreni är motion viktigast för att motverka depression, missbruk och psykotiska symptom. Att förbättra fysiska hälsan och motverka övervikt är också väldigt viktigt. Personligen tror jag att större delen av motionsaktiviteterna skulle kunna skötas av patientföreningarna, som kan anlita gymnastiklärare, militärer, sjukgymnaster odyl för att leda aktiviterna. Att vänta på Landstingen skall göra något kan bli långdraget, men de kan ju gärna lämna ett bidrag till verksamheten.

 

Källa:

Amanda J. Daley
Exercise therapy and mental health in clinical populations: is exercise therapy a worthwhile intervention?
Advances in Psychiatric Treatment 8: 262-270 (2002)

 

Uppdaterad: 16 september 2015

Omega-3 verkar inte minska psykossymptom vid schizofreni och saknar också bevisad effekt mot depressioner vid schizofreni.

Omega-3 har testats mot schizofreni på rätt sätt med 16 olika randomiserade, kontrollerade tester. Tyvärr var testerna kortvariga och maximalt 4 månader. Bara 4 av testerna visade på en liten förbättring i symptom, så effekten är inte bevisad ännu. 

En studie visade att Omega-3 inte kan förebygga återfall i psykos vid schizofreni. 

De som har tidiga tecken på psykos utan att aldrig haft psykos kan minska psykosrisken med 40 % genom 4 kapslar Omega-3 per dag enligt en undersökning och effekten kvarstod i 7 år. Emellertid har en annan studie ej kunnat visa sådan effekt efter ett år, men studien fortsätter minst ett år till. Hoppet är att Omega-3 kan ge viss skyddseffekt mot att få schizofreni. 

Mindre studier tyder på att Omega-3 kan förbättra kognitionen vid schizofreni.  

Vid depression och bipolär har Omega-3 effekt, men däremot saknar det bevisad effekt mot depression vid schizofreni. 

Biverkningarna är lindriga med magbesvär, som illamående, diarré och dyspepsi. 

Blödningstiden förlängs av Omega-3 vilket kan vara en risk för vissa. Risk att använda Omega-3 kan finnas vid diabetes typ 2 kombinerat med astma, som inte tål acetylsalicylsyra. 

Omega-3 har en rad olika effekter, som viss antiinflammatorisk effekt samt effekt på hur generna utnyttjas för att tillverka proteiner. DHA, som ingår i fiskolja ingår i nervcellernas membraner, som har betydelse för kognition och beteende. Det nämns också att Omega-3 kan ha en nervskyddande effekt. 

Den dos av fiskolja, som oftast används vid schizofreni är 2 g ren Omega-3 per dag. Det normala dagsbehovet är 1 g omega-3, vilket man får om man äter 2 mål fetfisk (lax eller sill) per vecka. Om du tror på Omega-3 kan du ju äta 4 mål fetfisk per vecka istället för dyra Omega-3 kapslar. 

Linfröolja, som finns i affärerna, måste omvandlas i kroppen till Omega-3, men bara 20 % omvandlas och omvandlingen kan hämmas av andra fetter, som Omega-6 fettsyror. Därför är linfröolja att betrakta som ett extra tillskott. Jag äter fet fisk fyra dagar i veckan och de dagar jag inte äter fet fisk tar jag en matsked linfröolja, som extra omega-3 tillskott.   

Huvudsakliga källor: 

NICE Advice (England) 2013

Schizophreniaforum.org 2015