cerebrellum

Ny förståelse för hjärnans cerebrellum kan leda till nya behandlingar för personer med schizofreni, stroke och autism.

Ökande bevis att symptom från svårigheter med abstrakt tänkande, känslomässig instabilitet till psykos har alla koppling till cerebrellum, vilket inte var känt tidigare.

Genom magnetfältsbehandling (TMS) av cerebrellum vid schizofreni hos 8 personer under 5 dagar sågs minskade symptom och förbättrat tänkande i alla fall en kortare tid.

Läs mer hos KPBS.

Tidig behandling

Omfattande tidig behandling och stöd kan förbättra vissa framtidsutsikterna för personer med schizofreni enligt tidiga resultat från RAISE-studien i USA.

Livskvalitén blev bättre samt fler klarade att arbeta eller gå i skola.

De som ingick i programmet fick hjälp av ett team med expertis på all schizofrenivård och även psykoterapi. De arbetade återhämtningsinriktat och med patientmedinflytande.

De med kortare tid av obehandlad psykos fick bättre resultat. Däremot minskade inte psykossymptom eller tiden som inlagd, men personerna som fick denna behandling verkade sjukare än kontrollgruppen som fick vanlig behandling.

Från Schizophreniaforum.org.

familj

I USA har utvecklats en kulturellt anpassad familjefokuserad behandling mot schizofreni (CIT-S).

Personens kulturella bakgrund inkorporeras i terapin, som syftar till att minska symptom samt öka välbefinnande också hos anhöriga.

Denna behandling var effektivare än vanlig familjeutbildning. Behandling skedde i 15 veckor med en timme per vecka.

Behandlingen är enkel att sköta för psykiatrin och utbildningsmaterial finns på engelska och spanska.

Läs mer hos MedicalXpress.

Norge

Erfarenheter från Norge visar att självvald inläggning kan leda till färre överbeläggningar och minskat våld inom heldygnsvården. 

Vi hoppas kunna se liknande resultat här, säger Michael Viklund, som leder projektet Självvald inläggning vid Norra Stockholms psykiatri. 

Läs mer hos Norra Stockholms Psykiatri.

Forskare ser ofta idag schizofreni, som en störning av hjärnans utveckling, där problemen börjar år innan psykosen startar.

Professor Raquel Gur har visat på avvikelser jämfört med jämnåriga redan vid 8 års ålder. Skillnaderna i tankeförmåga ökar i mitten av tonåren även om det är ingen psykos.

Vissa bevis finns för att tidig upptäckt och behandling kan fördröja och kanske också förhindra psykos, men mycket återstår ännu. Positivt är att hjärnan går att förändra och med erfarenhet, träning eller något annat kan funktionen kanske förbättras.

Professor Thomas Insel hoppas att lära personer med schizofreni att fokusera och kontrollera sina tankar. Brist på kontroll av tankarna är vägen till psykos.

En behandling de skall testa på ungdomar är teater för att känna igen och uttrycka känslor. Kognitiv rehabilitering skall också provas för att förebygga insjuknande i psykos.

Det gäller att förebygga schizofreni i tonåren för man blir då inte rustad för att klara det vuxna livet lika bra. Det är bättre att få psykos, när man klarat utbildning, börjat arbeta och gift sig.

Problemet med tidiga symptom hos ungdomar är bara att 30 % får psykos och för förvånansvärt många lindras besvären eller försvinner.

De som får psykos har ofta haft problem tidigt i 7-8 års åldern med att de gärna ställer sig i ett hörn och tittar ner. 2-3 år före psykosen får de ångest, allvarliga problem med relationer och problem med sinnesintryck.

I tankeförmåga ligger de 6-18 månader efter jämnåriga och det förvärras i 16 års ålder. Innan de får psykos så fungerar hjärnan precis som vid schizofreni.

Starkt familjestöd är viktigt för återhämtningsförmågan. För de som får schizofreni i vuxen ålder är schizofrenin inte så allvarlig som många tror.

Läs mer hos Portland Press Herald.

paranoia

En av fyra har regelbundet misstänksamhet och nästan alla har haft paranoia någon gång i livet.

I psykiatrin ses vanföreställningar med förföljelseidéer och allvarlig paranoia ofta med ångest, depression och självmordstankar.

Orsaken till detta är genetiska faktorer samt livshändelser, som mobbing, trauma eller storstadsstress.

Andra faktorer kan göra att paranoian fortsätter som sömnlöshet, negativa tankar om sig själv och förhastade slutsatser.

En strategi på senare år har varit att genom att försöka minska dessa faktorer kan paranoian minska. Genom att ge KBT mot oro i 8 veckor, vilket gav moderat effekt både mot oro och paranoia.

Effekten var ungefär lika stark som antipsykotika. Två tredjedelarna av effekten mot paranoia orsakades av minskad oro, så oro kan vara orsaken till paranoia.

Genom att försöka behandla sömnproblem och felaktiga slutsatser så hoppas man på starkare effekt.

Läs mer hos The Guardian.

Läs i Läkartidningen.

Gothnier

Nu drar projektet Självvald inläggning igång i Stockholm som försöksverksamhet på psykiatri Norra, psykiatri Södra och på Centrum för ätstörningar.

Det går ut på att patienten ska få ett större inflytande över sin vård. De med psykosdiagnos skriver ett kontrakt med avdelningen som gäller ett år.

När som helst kan de ringa avdelningen och säga att de behöver lägga in sig. De behöver inte träffa läkare om de inte vill och får max stanna fem dagar.

Läs mer i RSMHBloggen.

Huddinge

Stora brister inom sjukvården gör att psykiskt sjuka riskerar att dö 15-20 år för tidigt i kroppsliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt eller cancer.

Men på Huddinge psykosmottagning har man i över tio år satsat extra mycket på patienternas fysiska hälsa med bl.a hälsogrupper, som gör nytta.

Två av tio håller sin vikt, resten går ner som mest tio kilo. Blodtrycket sjunker från 150 till 120 och midjemåttet minskar med flera centimeter.

Läs mer i Svenska Dagbladet. Tack Geta för tipset!

                                            

EEG

Amerikanska forskare har utvärderat ett EEG-test för att påvisa och behandla schizofreni.

Dels kan metoden användas för att spåra, vilka som senare kan få schizofreni, men det kan också gå att mäta effekten av olika behandlingar.

Man har visat med EEG att personer med schizofreni kan inte upptäcka små skillnader i ljud som repeteras.

Vissa EEG-test kan mäta hur allvarlig sjukdomen är vad gäller kognitiva och psykosociala nedsättningar och att vissa symptom kan minskas med speciella kognitiva övningar som stärker hörseln. Det kan förbättra livskvalitén och kanske minska röster.

Forskarnas mål är att med övningar som förbättrar kognitionen och förbättrar hanteringen av sinnesintryck kunna förbättra hjärnfunktionen.

Läs mer hos US San Diego Health System.