Nya läkemedel
- Kategori: Nya läkemedel
Antiherpestabletterna valaciclovir (Valtrex) verkar reducera schizofrenisymptom hos de med antikroppar i blodet mot herpesviruset cytomegalovirus enligt en ny amerikansk undersökning.
Epidemologiska och immunohistokemiska studier tyder på att miljöfaktorer, som olika herpesvirus kan bidraga till vissa fall av schizofreni och troligen i kombination med en ökad genetisk mottaglighet för viruset.
65 personer med schizofreni fick Valtrextabletter 1 g 2 gånger dagligen i 16 veckor, som tillägg till normal medicineringen.
En signifikant reduktion i både positiva och negativa symptom noterades hos personer med antikroppar i blodet mot cytomegalovirus.
Denna reduktion kvarstod när även andra faktorer som kunde inverka undersöktes t.ex. ålder, sjukdomsduration, antal sjukhusinläggningar, kön, ras, initiala symptom, diagnossubtyp och typ av antipsykotika.
Behandlingen hade ingen effekt då antikroppar mot andra herpesvirus fanns.
Forskarna föreslår att cytomegalovirusbildning kan bidra till schizofrenisymptom hos vissa individer och att ytterligare studier görs och att fler olika läkemedel mot cytomegalovirus testas för att bevisa sambandet.
Källa:
Am J Psychiatry 160: 2234-2236
- Kategori: Nya läkemedel
Det tar tid att omsätta de nya genetiska rönen om psykiska sjukdomar till nya läkemedel. Läkemedelsföretagen är ovilliga att satsa på helt nya läkemedel, då det innebär en risk på 7 miljarder kronor.
Säkrare är att licensiera dvs sälja läkemedel andra har utvecklat. Trots detta finns några helt nya antipsykotiska medel med ny verkningsmekanism under utprovning enligt intressant artikel i Psychiatric Times (på nätet).
Det tar 10-15 år att utveckla ett läkemedel. Bara 5 substanser av 5000 når försök på människa och bara ett av fem som kliniskt testas når marknaden.
Idag befinner sig 99 olika nya läkemedel mot psykiska sjukdomar under klinisk testning eller hos myndigheterna för godkännande.
Problemet enligt Professor Lieberman är att hitta nya mekanismer, som kommer att vara effektiva i att behandla en sjukdom. T.ex. antipsykotika blockerar dopamin-2-receptorn. Alla nya läkemedel genom åren har varit en variation av det, först med de atypiska medlen och nu aripiprazol (Abilify), som möjligen kan sägas representera en ny generation antipsykotika.
Aripiprazol både blockerar och stimulerar dopamin-2-receptorerna, men fortfarande verkar det på dem. Ett sant nytt antipsykotikum skall inte verka på dopamin-2-receptorn.
För tillfället, arbetar flera företag för att utveckla non-dopamin-baserade läkemedel, som serotonin-2A-receptor blockerare, neurokinin-3 receptor blockerare och cannabinoid receptor blockerare. De har mycket nyare strategier, men högre risk.
För depression finns också nya läkemedel under utveckling. Tidigare har antidepressiva verkat genom att hämma återupptaget av serotonin eller noradrenalin. Nu kommer det att introduceras medel som hämmar återupptaget av båda dessa eller också dessutom dopamin.
Detta är inte nya strategier, men däremot testas neurokinin-1 receptor blockerare och korticotropin-releasing faktor blockerare bl.a.
Dessutom börjar insikten komma att ett läkemedel inte kan lindra alla symptom av sjukdomen utan att en kombinationsbehandling kan bli nödvändig.
T.ex. antipsykotika vid schizofreni är inte effektiva mot negativa symptom, kognitiva brister och för att förebygga depressioner.
Det pågår en utveckling av medel som påverkar glutamatsystemet, som är involverat i kognition, negativa symptom och beteendestörningar, men de måste kombineras med antipsykotika vid schizofreni.
En gen COMT verkar vara involverad vid schizofreni. Det finns redan ett läkemedel, som påverkar COMT, så COMT hämmare kan kanske bli en ny behandling.
Källa:
Psychiatric Times (hela artikeln)
- Kategori: Nya läkemedel
Tidigare har vi rapporterat om att epilepsimedicinen Lamictal kan som tillägg till Leponex göra att 30-40 % antipsykotisk effekt kan fås om ingen effekt ficks innan. PsychiatryMattersMD redgör för studien och tillför nya fakta.
Lamictal gav något bättre effekt hos nyinsjuknade, som hade minimal effekt av Leponex.
Forskarna säger att det återstår att undersöka om Lamictal kan ges som tillägg till andra antipsykotika för att påskynda eller förstärka effekten eller om Lamictal ensamt har effekt på symptom vid schizofreni.
- Kategori: Nya läkemedel
Ett stort problem är att c:a 20 % inte får effekt av neuroleptika och även Leponex. För dessa personer har ingen läkemedelsbehandling funnits mot positiva symptom, vilket är problematiskt.
Narkosmedel Ketamin kan framkalla schizofreni-liknande symptom hos normal personer, som kan blockeras av glutamatblockeraren Lamictal. Lamictal används normalt mot epilepsi.
Därför har Lamictal testats hos personer med schizofreni i kombination med atypiska neuroleptikat Leponex. 34 inlagda personer med schizofreni och utan effekt av neuroleptika ingick i en dubbelblind, placebokontrollerad 14 veckors cross-over prövning, där 200 mg Lamictal per dag gradvis lades till Leponex.
Lamictal reducerade positiva symptom med 30 % och andra psykopatologiska symptom med 40 %, men hade ingen effekt på negativa symptom.
Detta är första beviset från en noggrann prövning av en effektiv läkemedelsbehandling i behandlingsresistent schizofreni och tyder på att både positiva och allmänna psykopatologiska symptom vid schizofreni kan kontrolleras av ett läkemedel, som inte är en dopaminblockerare. Det är i linje med att en ökad glutamat nervtrafik bidrar till positiva symptom vid schizofreni.
Kommentar:
Utan tvekan ett genombrott och en stor nyhet. Ytterligare och längre studier krävs för att säkerställa effekten och eventuella biverkningar av kombinationen. Troligen kommer detta att prövas ganska omgående i landet, eftersom Lamictal finns sedan länge tillgängligt att skriva på recept.
Källa:
Jari Tiihonen, Tero Hallikainen, Olli-Pekka Ryynänen, Eila Repo-Tiihonen, Irma Kotilainen, Markku Eronen, Päivi Toivonen, Kristian Wahlbeck och Anu Putkonen
Lamotrigine in Treatment-Resistant Schizophrenia: A Randomized Placebo-Controlled Cross-Over Trial
Biological Psychiatry under publicering
Läs också: Epilepsimedin förstärker effekt
- Kategori: Nya läkemedel
Grenade aminosyror (valin, isoleucin, leucin) ger en god och snabb effekt mot tardiv dyskinesi hos män enligt en ny randomiserad studie.
De grenade aminosyrorna verkar genom att minska bildningen av neurotransmittorerna dopamin, noradrenalin och serotonin i hjärnan.
36 män med tardiv dyskinesi p.g.a antipsykotika fick slumpmässigt grenade aminosyror 222 mg/kg eller placebo 3 gånger dagligen i 3 veckor.
Det var 30 - 60 % skillnad i ofrivilliga rörelser mellan de båda grupperna.
En korrelation fanns mellan effekten och en minskning i aromatiska aminosyror i blodet, vilket tyder på att halten av neurotransmittorer har sänkts. Biverkningarna bestod av minimala mag-tarmbesvär.
Grenade aminosyror är en ny, säker behandling för tardiv dyskinesi med en stark potential att signifikant förbättra fysionomin hos de drabbade, säger författarna.
Grenade aminosyror kan ej användas vid diabetes, som är en riskfaktor i sig för tardiv dyskinesi.
Kommentar:
Tardive dyskinesi är väldigt handikappande ofrivilliga rörelser. Ofta i ansiktet med en rejäl grimasch samtidigt som tungan sträcks ut. Alla neuroleptika utom Leponex ger denna biverkan och risken ökar med ålder och dos. Egentligen borde en rekommendation finnas vid vilken ålder övergång till atypiska neuroleptika skall ske för att minska risken för denna biverkan.
En mängd olika läkemedel har testats mot denna biverkan utan att någon bra medel hittats. Ytterligare och längre studier krävs för att bevisa nyttan av denna behandling, som verkar hoppfull. Frågan är om inte depression kan uppstå efter längre tid och långtidsstudier är därför nödvändiga. Tidigare har reserpin, som också sänker neurotransmittorer, påståtts ha effekt mot tardiv dyskinesi, men hade depression som biverkan. E-vitamin verkar kunna förebygga uppkomsten av tardiv dyskinesi, men inte kunna motverka den när den väl brutit ut.
I princip går det att behandla tardiv dyskinesi med grenade aminosyror redan idag i Sverige, eftersom apoteken kan tillverka pulver med grenade aminosyror på läkarrecept.
Tidigare i år har en klinisk studie påvisat effekt mot akut mani med grenade aminosyror.
Källa:
Efficacy of the Branched-Chain Amino Acids in the Treatment of Tardive Dyskinesia in Men
Richardson, M.A., Bevans, M.L., Read, L.L., Chao, H.M., Clelland, J.D., Suckow, R.F., Maher, T.J. och Leslie Citrome, L.
Am J Psychiatry 160:1117-1124, June 2003
- Kategori: Nya läkemedel
Forskning har visat att en aminosyradryck kan snabbt minska symptomen på akut mani.
Drycken består av grenade aminosyrorna valin, isoleucin och leucin, men saknar fenylalanin och tyrosin. Detta minskar mängden tyrosin i hjärnan och därmed dopamin, som orsakar manin antar man.
25 personer med mani fick slumpmässigt näringsdryck (60 g) eller placebodryck varje dag i en vecka förutom annan medicin.
På första dagen efter 6 timmar reducerades manisymptomen för de som fick näringsdryck med 90 poäng medan placebodrycken bara hade en reduktion på 30 poäng.
De som fick näringsdrycken hade en positiv effekt av behandlingen en vecka efter det att behandligen avslutats. Dessutom fler av de som fick näringsdryck skrevs ut före dag 15 än de som fick placebodryck.
För att se om effekten kvarstår även under längre tid måste ytterligare studier på över en vecka göras.
Kommentar:
Väldigt intressant, men fler studier krävs. En dylik behandling kan ges på svenska sjukhus, eftersom apoteken kan tillverka sådan näringsdryck, som inte kräver något tillstånd från Läkemedelsverket. Dylik behandling kan också vara tänkbar vid schizofreni, som inte får effekt av antipsykotika och där det inte finns påtagliga negativa symptom. En näringsdryck kan möjligen förvärra negativa symptom, eftersom låga dopaminnivåer tros kunna förorsaka det i vissa delar av hjärnan. En sådan här studie väcker naturligtvis också frågan i vilken utsträckning dieten kan påverka det psykotiska sjukdomsförloppet.
Källa:
A. Scarnà, H. J. Gijsman, S. F. B. Mctavish, C. J. Harmer, P. J. Cowen, och G. M. Goodwin
Effects of a branched-chain amino acid drink in mania
The British Journal of Psychiatry 182: 210-213 (2003)
- Kategori: Nya läkemedel
I Australien fick 33 unga män med svår schizofreni låga doser av det kvinnliga könshormonet östradiol under 2 veckor.
Inom 5 dagar hade de psykotiska symptomen reducerats med 60 %. Effekten påstås bero på att hormonet påverkar dopamin och serotoninomsättningen i hjärnan.
Östradiol kan inte ges till män under längre tid eftersom skapar feminisering. Men det finns selektiva östrogen modulatorer, som verkar enbart på hjärnan. Dessa kan reparera hjärnskador samt också hos äldre förbättra minnet.
Forskarna skall nu ansöka om tillstånd för en studie med ett sådant läkemedel vid schizofreni.
Kommentar:
Ett väldigt intressant fynd, som förmodligen inspirerats av att kvinnor har en mildare form av sjukdomen och därför en bättre prognos. Intressant vore också att undersöka om en blockerare av manligt könshormon, som Androcur kan förbättra psykotiska symptom. Androcur finns redan i Sverige och kan ges till män längre tid.
Källa:
Schizophrenia.com
- Kategori: Nya läkemedel
Ett stort framsteg.
Idag får 15 % ingen effekt av antipsykotika.
Finska forskare har funnit att epilepsimedlet lamotrigin (Lamictal) kan ge effekt hos personer som ej fått effekt av klozapin (Leponex).
34 patienter, som ej fått effekt av Leponex, fick förutom Leponex ett tillägg av Lamictal som gradvis ökades till 200 mg/dag.
Prövningen var en dubbel-blind placebokontrollerad 12 veckors cross over studie.
Lamictal reducerade kraftigt positiva symptom hos alla patienter, men påverkade ej negativa symptom.
Detta är första gången, som en kontrollerad studie har visat på en effektiv behandling för personer, som ej fått effekt av Leponex.
Lamactal verkar i hjärnan genom att hämma glutamat frisättningen och den tros nu vara stegrad vid svårartad schizofreni.
Kommentar:
Utan tvekan är detta ett genombrott, eftersom det har varit ett stort problem att c:a 15 % inte fått effekt alls av Leponex och därmed av antipsykotika. Det krävs dock fler större och längre studier innan effekten kan helt säkerställas. Ur samhällets synpunkt är det viktigt att de svårast sjuka får en förbättrad behandling, eftersom 20 % står för 80 % av samhällets kostnader för sjukdomen.
Viktigt är att ha i åminnelse att om ingen effekt av antipsykotika fås, kan det vara ett tecken också på att diagnosen kan vara fel. Tidigare studier har visat att ungefär 5 % av schizofrenidiagnoserna var felaktiga. Det finns också en epilepsiform temporallobsepilepsi, som kan ge symptom, som liknar schizofreni.
Källa:
Tiihonen J, Hallikainen T, Ryynanen GP
Lamotrigine in clozapine-resistant schizophrenia: a randomized placebo-controlled cross-over trial.
Program and abstracts of the 15th European College of Neuropsychopharmacology Congress; October 5-9, 2002; Barcelona, Spain. Abstract P.2.019.
- Kategori: Nya läkemedel
Studie klar på 10 patienter för ett dopaminstabiliserande antipsykotikum utvecklad av Nobelpristagaren Arvid Carlsson. En ny typ av antipsykotikum, en dopaminstabiliserare OSU 6162 har utvecklats av Nobelpristagaren Arvid Carlsson och hans grupp. Den kan normalisera dopaminnivåerna i hjärnan genom sänka förhöjda nivåer och öka för låga nivåer.
En säkerhetsstudie på 10 patienter har avslutats i Uppsala. Sex av patienterna hade en allvarlig form av sjukdomen,som krävde institutionsvård och hade mycket dålig effekt av antipsykotika.
I 5 dagar fick de både antipsykotikum och OSU 6162. 50 % förbättrades under denna korta tid, vilket är ovanligt snabbt. Ingen ökning av negativa symptom noterades utan istället sade många att de kände sig bättre och märkte mindre ångest och rastlöshet. En patient fick medlet i 4 månader och kände under den tiden också förbättring av ångest och rastlöshet.
Resultaten är lovande. De talar för att den nya behandlingsprincipen kan hjälpa till att korrigera störningar i hjärnan som sjukdomen och ibland medicineringen mot den orsakar, säger Tommie Lundberg, läkare vid Psykiatriska kliniken och Uppsala universitets kliniska forskningscentrum i Västerås.
Samtidigt säger han att studien är liten och att det krävs fler och utökade prövningar på patienter innan det är möjligt att avgöra om OSU 6162 kan bli ett effektivt och säkert läkemedel i rutinbehandlingen av patienter med schizofreni.
Pharmacia som har rättigheterna till detta läkemedel har ännu inte beslutat om studierna skall fortsätta. Förutom OSU 6162 har Arvid Carlsson utvecklat ett liknande läkemedel ACR 16, som har en del ytterligare fördelar. ACR 16 kommer att testas på patienter i Sverige senare i år. Om 5 år eller något längre kan dopaminstabiliserare finnas på apoteken enligt Arvid Carlsson.
Kommentar:
Detta är en helt ny typ av antipsykotikum skilt från neuroleptika, som blockerar dopamin. Detta läkemedel normaliserar nivåerna av dopamin i hjärnan, vilket är perfekt vid schizofreni, då dopaminet tros vara både för högt och för lågt i skilda delar av hjärnan. Teoretiskt borde dopaminstabiliserare ge bättre effekt mot negativa symptom och inga extrapyramidala biverkningar. Denna studie är väldigt kortvarig och liten, men visar att kortsiktigt så har inga allvarliga biverkningar setts och effekten verkar komma snabbare.
Källa:
Uppsala Nya tidning