Om antipsykotikarekommendationer och hemsidor
2001-12-11
Tack för e-mail och synpunkter!
Dina/era synpunkter har förts vidare till vår expertgrupp
psykiatri.
Vi är tacksamma för reaktioner och synpunkter på vårt
arbete och det glädjer
oss att hemsidan används då det underlättar för
mig att motivera den
satsning som just nu genomförs för att förbättra
dialogen med allmänheten -
bl a med en helt ombyggd hemsida. Jag håller helt med era synpunkter
om pdf
och java resp javascript. Baslistor m m bör man komma åt
via enkel html-kod
och det kommer också genomföras med den nya baslista som
f n arbetas fram.
På kommitténs hemsida kommer dock även i fortsättningen
vissa dokument med
mer formell prägel som protokoll m m publiceras som pdf-dokument
enligt vår
publiceringspolicy. För huvuddelen av dokumenten med allmänintresse
gäller
dock att html-kod är att föredra. Vi har själva i ett
antal år önskat en
enklare länk men det finns många verksamheter i ett landsting
med stort
allmänintresse så för oss kommer även i fortsättningen
den alfabetiska
söksidan vara den naturliga och enklaste vägen att komma
fram till
kommittén.
Viska svarar:
Tack för detta. Det är väldigt
bra. Vissa landsting har dock på sin hemsida
menyvalet läkemedel. Jag har tittat på
ert landstings hemsida och det finns
plats för det.
Sedan tre år tillbaka har vår läkemedelskommitté
en särskild referensgrupp
som träffas 4-5 ggr per år för att diskutera läkemedelsfrågor
och
läkemedelskommitténs handläggning av dessa. I denna
referensgrupp ingår bl a
företrädare för patientföreningar. Ansvarig för
referensgruppens verksamhet
är vår ordförande Claes Hallert. Vi ser det som naturligt
- och har det som
mål för det närmaste verksamhetsåret - att utveckla
dialogen med patienter
på apotek och i väntrum samt genom en särskild version
av vår baslista
riktad till allmänheten som inkluderar mål med baslistan
och motiveringar
till de val av läkemedel som är gjorda.
Viska svarar:
Mycket bra med patientlista. De sk Kloka Listan,
som Stockholm har är i
och för sig ett bra initiativ, men jag undrar
vad patientföreningarna tycker
om själva utformningen av den. I alla fall
tycker jag att den inte är någon
bra mall för andra att okritiskt ta efter
utan snarare ett exempel på hur den
inte skall utformas.
Vad gäller de allmänna synpunkterna på vad en baslista
och en
terapirekommendation skall omfatta måste jag konstatera att målsättningen
(och därmed utformningen) av dessa varierar kraftigt mellan landstingen.
Denna skillnad i målsättning framkommer inte alltid tydligt
och säkert finns
en stor förbättringspotential i detta. Generellt kan jag
för vår
läkemedelskommittés räkning säga att baslistan
endast är en liten del av det
informations- och förankringsarbete som läkemedelskommittén
bedriver inom
landstinget. Vårt mål är att inte särbehandla
läkemedel utan se dessa som en
av flera behandlingsalternativ inom vården. Detta var såvitt
jag förstått
målsättningen med läkemedelsreformen 97 men istället
diskuterar vi läkemedel
mer än förut och dessutom precis som förut lösryckt
från andra alternativ.
Vi riskerar därigenom att få en mer läkemedelsinriktad
sjukvård istället för
en mer holistisk sådan.
Viska svarar:
Jag håller med om att det är för
preparatinriktat och jag undrar om det inte förvärrats
i och med att Landstingen börjat få
kostnadsansvaret för läkemedel. Kommittérna
har börjat i större utsträckning
beakta kostnadssidan av läkemedlen, vilket kanske
ger ytterligare slagsida åt preparaten
snarare än terapin. Jakten på kronor och ören
kan lätt bli till en sport, som om den tillåts
dominera kan bli dyrbar pga det terapeutiska
sammanhanget förloras och vården kan
därigenom bli suboptimal både terapeutiskt
och ekonomiskt.
Prioriteringsaspekterna är viktiga för vårt landsting
och vår
läkemedelskommitté. Inom det medicinska programarbetet
som bedrivs vid
landstinget (läs mer på
http://lisa.lio.se/utm/tabell2colBilder.asp?CategoryId=2420 resp själva
programdokumentet - på pdf! -
http://lisa.lio.se/medprg/sekretariat/program/psyk/hela/psykisk_ohalsa.pdf
har politiker, allmänhet och patientföreträdare haft
möjlighet att deltaga i
landstingets arbete med prioriteringar. Läkemedel förs nu
också in mer
tydligt i programarbetet än vad tidigare varit fallet.
Vad gäller era kommentarer kring vår baslista (som alltså
f n revideras) så
vill jag återigen understryka att baslistan inte är terapirekommendationer
utan bara en del av gällande terapirekommendationer framtagna
inom
sjukvården. Att baslistan inte alltid upplevs som fullständig
är alltså inte
så konstigt. Rek-listan.nu är en fristående (kommersiell)
webplats som
sammanställer rekommendationer utan de indikationskopplingar och
terapitrappor som vi stundtals använder i vår baslista.
Detta innebär ett
helt annat - och i mitt tycke alltför substans/handelsnamnsfixerat
synsätt.
Vi har tidigare påpekat en del felaktigheter i deras material
och kommer
efter ert påpekande att åter granska detta. Vi kan dock
inte ta ansvar för
ev felaktigheter på en webplats utanför landstingets server
och utan direkt
inflytande från läkemedelskommittén.
En kort kommentar kring haloperidol. Den Cochrane-rapport ni hänvisar
till
är en metaanalys av haloperidol vs. placebo där flertalet
studier är studier
av höga doser haloperidol, betydligt högre än vad som
i dag i Sverige anses
högsta lämpliga dos. Det är med den bakgrunden inte
så lustigt att
översikten kommer fram till den slutsats man redovisar. Den fullständiga
slutsatsen från författarna (se nedan) vill jag inte tolka
som ni gör att
"Haldol bör ej användas!" på er hemsida. Jag skulle
snarare tolka resultaten
från denna översikt som "Haldol bör ej användas
i högre dos än 8 mg." Något
som jag tror vi är överens om.
Viska svarar:
Haldol är det näst mest rekommenderade
preparatet och någon dosinskränkning
tror jag ej ha sett ha förekommit. Dessutom
så är säkert Haldol tabletterna på 10 mg
listade, trots att denna dos egentligen ej bör
användas. Ett stort problem med schizofreni
är att den fulla effekten kommer väldigt
sent - jag har sett medeltiden angiven till 35
veckor av Dr Jeffrey Lieberman. En allvarlig
risk här är att många dosökningar hinner
ske och att det är därför olämpligt
att använda preparat typ Haldol med ett snävt
terapeutiskt dosintervall och historiskt sett
en terapitradition av att använda alldeles
för höga doser. Det är därför
säkrast att helt överge medlet.
Det bör poängteras att det mest populära
medlet Risperdal också är ett lågdospreparat
dvs problem med EPS. Här är dosintervallet
2-6 mg, men inte heller detta informerar
kommitterna om.
Det finns andra alternativa översikter kring traditionella antipsykotika
jmf
med nyare alternativ som är intressanta, bl a Freemantle och Geddes
i
British
Medical Journal som även den lett till en rejäl debatt
i tidskriften
, men som ni säkert vet även här i svenska massmedia.
Viska svarar:
Tack. Vi har redan tagit del av dessa referenser
redan och vi är inte oreserverat positiva
till de atypiska medlen, som förutom att
de innebär en kraftig fördyring också risk för nya
biverkningar, som kan vara besvärande och
på sätt och vis farligare.
Det som kanske är intressant att titta på
nu är högdospreparaten i lägsta terapeutiskt effektiva
dos. De minimerar risken för extrapyramidala
biverkningar. Endosering till natten kan kanske
lösa problemet med sedation.
Ett annat intressant preparat är Trilafon,
med kort halveringstid - 9 tim. Med dosering till natten
och med underhållsdosen 4-8 mg har jag
svårt att tro att det skulle ge några märkbara biverkningar.
Det, som aldrig diskuteras är intermittent
terapi t.ex. dosering varannan dag. Eftersom effekten
kommer väldigt långsamt, så
försvinner den också långsamt. Intermittent dosering av
klassiska
preparat kan kanske vara ett alternativ att utforska.
Det måste nog till större fördelar
för de atypiska medlen innan de kan förordas framför de
klassiska.
Alltnog, era synpunkter har vidarebefordrats till vår expertgrupp
som
arbetar med de nya rekommendationerna. Jag är inte psykiatriker
och har inte
heller psykiatri som specialintresse men har ändå som tjänsteman
vid vårt
landsting försökt ge några svar på era frågor
och synpunkter. Vi vid
läkemedelsenheten/läkemedelskommittén är tacksamma
för era synpunkter och
har ambitionen att förbättra dialogen med allmänheten
dels genom vår
referensgrupp och dels genom en ny hemsida.
Med vänliga hälsningar
Mikael Hoffmann
chef
Läkemedelsenheten
Landstingets kansli
SE-581 91 Linköping
Viska tackar:
Tack. Jag tycker ni verkar vara ambitiösa
och seriösa i ert arbetssätt.
Vänliga hälsningar
Sir Nil
Ett andra brev kom senare:
Återigen tack för synpunkter.
Några kompletterande reflektioner med anledning av era påpekanden:
1. Vår läkemedelskommittés huvuduppdrag är att
se till balansen mellan
läkemedel och andra sjukvårdsåtgärder samt till
kvaliteten i
läkemedelsanvändningen. Läkemedelskommittén har
inget direkt ansvar
för kostnadsutvecklingen för läkemedel, det har däremot
de
verksamhetscheferna i vårt landsting. De kan i sin tur av
läkemedelskommittén kräva hjälp med att balansera
kostnaderna för
läkemedel mot nyttan. För vår del har nog utvecklingen
genom renodling
av vårt uppdrag snarare gått från kostnadsbevakning
till mer av
kvalitetsarbete. Jag hoppas detta skall påverka inte bara arbetets
inriktning utan även resultatet ... I och med att vårt landsting
- och
snart de flesta andra - inför decentraliserad läkemedelsbudget
blir
läkemedelskommitténs uppgift i nära på lika
stor utsträckning att
motivera användandet av dyra läkemedel som att propagera
för billiga.
Kostnadseffektivitet har ju inte alltid så mycket med priset
att göra,
ssk inte om man ser på läkemedel ur ett samhällsperspektiv
och inte
ett sjukvårdsbudgetperspektiv. Att läkemedlen skall vara
säkra,
biverkningar väl kända och effekterna av läkemedlen
väl dokumenterade
i form av mått som är relevanta för patienterna - dvs
ökad överlevnad
och minskad sjuklighet - är däremot en självklarhet.
Tyvärr når vi
inte alltid dithän.
Viska svarar:
Jag tycker det låter bra att uppgifterna
åtskiljs. Anledningen till att jag var
kritisk var att ett landsting, som har haft en
stor kostnadsbesparande profil
i massmedia, lyckades väldigt dåligt
vad gäller urval av antipsykotika.
Medan andra jämförbara landsting hade
5-6 fel, så hade man 10. Jag räknade
då absoluta preparatfel, vilket de drabbades
hårt av då de rekommenderade
ganska många olika preparat.
2. I våra kommentarer till de tidigare rekommendationerna (som
alltså
är från år 2000) finns i psykiatriavsnittet följande
"Neuroleptika
skall endast användas vid psykos, startdosen skall vara låg,
även vid
akut behandling, och underhållsdosen behöver sällan
överstiga 6 mg per
dygn för haloperidol eller risperidon respektive 15 mg för
olanzapin".
Dvs en doskommentar såväl kring Haldol som kring Risperdal
och
Zyprexa. Kommentarerna hittar ni på vår hemsida på
http://lisa.lio.se/Enheter/Direktoren/Lko/Rek2000/ men jag bifogar
dem
också som ett worddokument.
Viska svarar:
Jag har faktiskt redan läst detta och det
har tjänat som bedömningsunderlag
för studien. Naturligtvis vore det en fördel
om dosinskränkningar för äldre
preparat, som Haldol och Risperdal framgick direkt
i själva listan. Jag tror det
skulle nå fler förskrivare på
det viset och därmed bättre främja en korrekt
läkemedelsanvändning.
3. Jag konstaterar att vi är överens i vår bedömning
av de nyare
antipsykotiska medlen Risperdal och Zyprexa - att de inte förefaller
generellt ha några klara fördelar samt att det utöver
detta kan finnas
andra mindre väl beskrivna biverkningar och att de är väsentligt
dyrare. Icke desto mindre kan och skall de kunna prövas efter
individuell bedömning av psykiatriker på patienter, och
när det är
medicinskt motiverat för ett sådant terapiförsök
kan och skall
kostnaden ej vara ett hinder (för sjukvården). Tyvärr
kan det ju vara
det ibland för patienten, i varje fall i initialskedet av behandlingen
innan frikort.
Vänliga hälsningar
Mikael Hoffmann
chef
Läkemedelsenheten
Landstingets kansli
SE-581 91 Linköping
Viska svarar:
Det jag tycker är viktigt att ni framöver
trycker på är att patientutbildning
och även kognitiv beteende terapi ges tidigt
under psykosen. Orsaken
är att full effekt av antipsykotika kommer
sent oftast. Det finns en grupp
som svarar inom 11 veckor, men därutöver
kan det ta väldigt lång tid
enligt Dr Lieberman (medeltiden är ju 35
veckor). När hallucinationer
och vanföreställningar kan pågå
så lång tid under farmakoterapi, så
tycker jag att andra verksamma terapier måste
tillgripas. Kognitiv beteende
terapi förordas i Socialstyrelsens kommande
riktlinjer för behandling av
schizofreni. Naturligtvis kanske även genotypning
av cytokrom 450
systemet är rekommendabelt i nuläget
för att gardera sig mot metaboliska
avvikelser.
De klassiska medlen är billiga. T.ex. underhållsdosen
är 4-8 mg Trilafon/dag idag.
Årskostnaden blir 272 resp 422 kr. Väldigt
billigt också för patienten jfr med
1800 kr för de atypiska.
Vänliga hälsningar
Sir Nil
Copyright © för Viska - om schizofreni All Right Reserved.