Mentalhälsovårdenskommisionens förslag till President Bush
År 2003:s största nyhet i Schizofrenivården. Detta är en sammanfattning och partiell översättning av Mentalhälsokommisionens förslag till President Bush. Innehåller ganska mycket intressanta fakta faktiskt, även om stora skillnader finns gentemot Sverige i finansiering av vården.
Mål 1. Amerikaner förstår att mentalvård är viktig för all hälsa
Rekommendationer:
1.1 En nationell kampanj för att minska stigmat för att söka vård och en nationell strategi för att förhindra självmord.
1.2. Tala om mentalvård, som lika viktig som fysisk hälsa.
Bara 1 av 2 med allvarlig psykisk sjukdom söker behandling.
Stigmat hindrar folk från att få den hjälp de behöver.
61 % av amerikanerna tror att schizofrena är farliga för andra. I realiteten, är dessa sällan våldsamma. Oftast är deras våld förknippat med missbruk.
Somliga kan inte känna igen symptomen på psykisk sjukdom, när de känner igen dem, kan de vara obenägna att söka vård p.g.a. stigmat.
Självmord är globalt den ledande orsaken till våldsam död och större än mord och krig. Den övervägande majoriteten som dör i självmord har en psykisk sjukdom - ofta odiagnosticerad och obehandlad.
Psykisk sjukdom koexisticerar ofta med fysiska sjukdomar. T.ex. vuxna med vanliga sjukdomar har hög frekvens av depression och ångest.
Vård och finansiering av denna är spridd i flera olika program, vilket är ett problem.
Utbildning av allmänheten kan uppmuntra folk att söka behandling.
Forskning visar att det mest effektiva sättet att reducera stigmat är genom personlig kontakt med någon som har psykisk sjukdom.
Kampanjerna skall ge fakta om psykisk sjukdom samt strategier för att förbättra psykisk hälsa. Om stigmat försvinner reduceras de psykiskt sjukas isolering.
Genom att allmänheten förstår att psykisk sjukdom är behandlingsbar och återhämtning är möjlig, kommer stigmat och diskriminering reduceras.
Snabb handling krävs för att förebygga självmord.
Utbildningen för allmännheten skall uppmuntra till att söka hjälp för psykiska problem
och skapa förståelse för att självmord kan förhindras.
Känn igen sambandet mellan psykisk och fysisk hälsa.
God mentalvård förbättrar livkvaliten för personer med allvarliga fysiska sjukdomar och kan bidra till ett längre liv. För äldre med hjärtsjukdom, stroke, cancer och artrit - har 25 % också depression. Depression är associerad med en kortare förväntad livslängd.
Mål 2 - Mentalvården är patient och familjestyrd
Rekommendationer
2.1. En individuell vårdplan för varje vuxen med allvarlig psykisk sjukdom samt för barn med allvarliga känslomässiga störningar.
2.2. Involvera patienter och familjer för att orientera psykiatrin mot återhämtning.
2.3. Inrikta relevanta statliga program för att öka tillgång och ansvar för psykiatrisk vård.
2.4. Skapa en begriplig Statlig Mentalvårdsplan.
2.5. Skydda och utöka rättigheterna för personer med psykisk sjukdom.
Patienter och familjer har sagt att hopp och möjlighet att återfå kontroll över sina liv var vitalt för deras återhämtning. Forskning stöder också att hopp och självbestämmande är viktiga faktorer, som bidrar till återhämtning.
Individuella vårdplaner hjälper att lösa problemen orsakade av fragmenterad eller okoordinerad vård och system.
Bevis visar att öppenvårdsalternativ är mer effektiva än sjukhus och akutvårdsbehandling.
Personer med psykisk sjukdom har en av de lägsta frekvenserna av anställning av alla handikappade - bara 1 av 3 är anställd. Hög arbetslöshet råder trots att undersökningar visar att majoriteten av vuxna med allvarlig psykisk sjukdom vill arbeta - och att många kan arbeta med hjälp.
Brist på billiga bostäder finns.
Brist på anständiga, säkra, billiga och integrerade bostäder är en av de mest betydelseefulla barriärerna mot full delaktighet i samhället för personer med allvarlig psykisk sjukdom. Allvarlig psykisk sjukdom är överrepresenterad bland hemlösa och särskilt bland kroniskt hemlösa. Se modellen i Californien
Begränsad mentalvård finns inom kriminalvården.
Frekvensen av allvarlig psykisk sjukdom i kriminalvården är 3-4 gånger högre än för USA:s befolkning.
Patienter och familjer behöver öppenvårdsbaserad vård.
"...inspärrning på institution minskar allvarligt vardagsaktiviteter , inklusive familjerelationer, socialakontakter, möjligheter till arbete och studier, ekonomiskt oberoende
och kulturell berikning."
Bara en tredjedel av de psykiskt sjuka är anställda och många av dem arbetar deltid. Personer med psykiskt handikapp tjänade i medellön bara 6 dollar per timme mot 9 dollar för hela befolkningen.
Användning av isolering och tvång skapar risker.
Användning av isolering och tvång i psykiatrin skapar signifikanta risker för barn och vuxna med psykiska handikapp. Riskerna inkluderar allvarlig skada eller död, retraumatisering hos personer som redan traumatiserats tidigare, förlust av värdighet och annan psykologisk skada.
Involvera patienter och familjer i planering, värdering och tjänster.
En vårdplan skall beskriva tjänster och stöd som behövs för återhämtning. Finansieringen av planen följer med patienten och baseras på vårdplanen.
Återhämtningsorienterade tjänster och stöd är ofta väldigt bra hos patientorganisationer och patienter, som arbetar som stödpersoner och i psykosociala rehabiliteringsprogram. Patienter som arbetar i vården hjälper till att öka antalet och tillgängligheten av tjänster. Studier visar att patientdrivna tjänster och att patienter, som personal kan bredda tillgången till stöd, engagera fler personer i traditionell psykiatri och tjänstgöra, som en resurs för återhämtningen av personer med psykiatrisk diagnos. P.g.a sina erfarenheter, har patienter, som personal andra attityder, motivation, insikt och beteendeegenskaper till behandlingen.
Patienter och familjen måste uppmuntras att delta i utveckling, planering och värdering av behandling och stöd.
Den mesta arbetsrehabiliteringen är ineffektiv för den lilla andel, som lyckas få den.
Varje vuxen och varje ung person med allvarlig emotionell störning, som går från skola till arbete, måste ha tillgång till stödd anställning om de skall kunna fullt ut delta i samhället.
Med stödd anställning får 60-80 % av personer med allvarlig psykisk sjukdom arbete på öppna arbetsmarknaden jfr med 19 % för traditionell arbetsrehabilitering. Kostnaderna är likvärdiga för båda.
Forskning visar att brukare är mycket mer benägna att acceptera behandling om de har bostad.
Dessutom är permanenta servicebostäder c:a 140000 kr billigare per person och år än hemlöshet.
För ofta blir kriminalvården den primära källan för psykiatrisk vård.
Upphör med diskriminering i arbetslivet
Ett stort tillfälle finns för offentlig och privatsektor att vara föredöme och anställa individer med handikapp.
Mål 3. Skillnader i Mentalhälsovård elimineras
Rekommendationer
3.1. Förbättra tillgång till mentalhälsovård av god kvalite med multikulturell kompetens.
3.2 Förbättra tillgång till mentalhälsovård av god kvalite för landsbygd och glesbygd.
Mentalhälsovården har inte uppfyllt behoven för olika raser och etniska minoriteter
, som ofta underbehandlas eller behandlas olämpligt.
Etniska minoriteter är allvarligt underrepresenterade bland mentalvårdspersonalen.
Tillgång, attityder och kulturella faktorer gör att folks tendens att uppsöka och mottaga vård skiljer sig markant mellan landsbygd och stad.
Kommisionen rekommenderar en Landsbygds Mentalhälsovårdplan med specifika, mätbara mål. Mentalhälsovården bör här integreras i den existerande hälsovården.
Mål 4: Tidig Mental Hälsovårds screening, bedömning och remiss till vård sker rutinmässigt.
Rekommendationer
4.1 Befrämja mentalhälsa hos unga barn.
4.2. Förbättra och expandera skolmentalhälsoprogram.
4.3. Screena för kombinationen missbruk och psykisk sjukdom, ge integrerad behandling för detta.
4.4. Screena för psykisk sjukdom i primärhälsovården och förmedla kontakt för behandling och stödåtgärder.
Tidig bedömning och behandling är alltid viktigt.
Se Sköterska-familjpartnerskap
Obehandlade tillstånd under barndomen kan leda till en nedåtgående spiral.
Tidig upptäckt, bedömning och kontakt med behandling och stöd kan förhindra mentalhälsovårdsproblem från att förvärras.
Skolor kan identifiera psykiska problem tidigt och skapa kontakt med rätt typ av vård.
Forskning visar att hälften av vuxna med psykiska sjukdomar har också missbruksproblem under någon del av livet. Bara 19 % av de som har både allvarlig psykisk sjukdom och missbruk behandlas för båda: 29 % behandlas ej överhuvudtaget.
Psykiska problem behandlas inte tillräckligt i primärvården
Trots att de är vanliga, är psykiska tillstånd ofta odiagnosticerade, obehandlade eller underbehandlade i primärvården. En signifikant andel av patienterna i primärvården
har tecken på depression, men 50 % upptäckts ej.
Vid t.ex. schizofreni finns en hög nivå av fysiska sjukdomar och förhöjd dödlighet, vilket är bekymmersamt.
Tidig upptäckt och behandling av psykiska sjukdomar kan ge kortare och mindre handikappande sjukdom.
Skolor borde kunna spela en större roll i psykisk hälsovård för barn. Skolor och
lokal psykiatriskvård bör förbättra samarbetet och använda evidensbaserade metoder, så barn med svåra emotionella störningar kan fortsätta till arbete eller andra studier. Se Screening för tonåringar i skolor
Integrerad behandling (en eller två läkare) är koordinerad vård av både missbruk och psykisk sjukdom för att få bättre effekt. Ökar patientengagemang, minskar missbruk, förbättrar psykisk hälsa och minskar återfall för alla.
Kommisionen stöder screening för psykisk hälsa, missbruk och behandlingsbehov där hög risk för psykisk sjukdom finns eller där både psykisk sjukdom och missbruk är vanliga.
Mål 5: Utmärkt psykiatrisk vård ges och forskning accelereras
Rekommendationer
5.1 Påskynda forskning för att gynna återhämtning och för att bota och förhindra psykisk sjukdom.
5.2. Evidensbaserade metoder sprids via demonstrationsprojekt och ett partnerskap skapas mellan allmänhet-vård för att tillämpa dem.
5.3. Förbättra och utöka personalstyrkan som ger evidensbaserad vård och stöd.
5.4. Skapa en kunskapsbas i fyra försummade områden: skillnader i hälsa, långtidseffekter av läkemedel, trauma och akutvård.
Det tar 15-20 år från det en effektiv behandling upptäckts till den används rutinmässigt i vården. När de kommer ut i samhället är de ofta ojämna och oöverenstämmande med den ursprungliga behandlingen, som var bevisat effektiv.
Särskilt Försäkringskassor och försäkringsbolag måste hålla sig ajour med evidensbaserade metoder och kontinuerligt ompröva ersättnings- och subventioneringspolicy.
Allvarliga personalproblem finns
Idag är det inte bara brist på personal, utan tillgänglig personal är inte utbildade i evidensbaserade och nya behandlingar. Kontinuerlig utbildning använder metoder, som har ringa effekt och därför ringa betydelse för patienterna. Också utbildningen som ges i evidensbaserade metoder riktar sig inte heller till grupper, som skulle behöva den t.ex. paramedicinsk personal, primärvård, familjer och patienter. Se TMAP projektet i Texas
Långtidseffekter har inte studerats tillräckligt för många psykofarmaka
Psykiatrin saknar tillräcklig information om att hantera trauma och dess effekt i olika populationer.
Brist finns på psykiatriska sängplatser och andra nivåer av akutvård i många regioner av landet.
Ett mer effektivt system för identifiera, sprida och använda bevisade behandlingar måste finnas. Systematiska approacher för att sprida nya upptäckter till personal, brukare och familjer måste betonas mer.
En strategisk personalplan krävs för rekrytering, behålla dem, diversifiering och utbildning.
Grundutbildning och kontinuerlig utbildning måste vara mer fokuserad på evidensbaserade behandlingar och framkomna bästa praxis.
Mål 6. Teknologi används för tillgång av mentalhälsovård och information
Rekommendationer
6.1 Använd hälsoteknologi och telemedicin för att förbättra tillgång och koordination av mentalhälsovård, särskilt för landsbygden och underbehandlade populationer.
6.2. Använd integrerade elektroniska journaler och personliga hälsoinformationssystem.
Det mest viktiga medicinska framsteget under detta århundrade kommer kanske att vara användningen av informationsteknologi (IT) i vården, som gör alla delar av hälsosystemet kan interagera och underlättar en säker, hög kvalitevård. Integrerad IT och kommunikationsinfrastruktur är kritisk för de fem föregående målen och transformeringen av mentalhälsovården i USA. Idag föreligger en eftersläpning jämfört med andra sektorer.
Nya teknologier kan erbjuda möjlighet att övervinna geografiska avstånd, som ofta hindrar tillgång till vård.
Telemedicin - kan ge klinisk vård och konsultationer, utbildning för patienter och vårdpersonal, primärvård och hälsoadministration. Telemedicin i hemmet kan öka tillgången på vård , särskild för de med svåra sjukdomar och handikapp.
Forskningen har givit mycken information om sjukdomar och behandling, men tillförlitliga källor för denna information finns inte tillgänglig för alla i USA.
Telemedicin och e-hälsoteknologier verkar lovande för mentalhälsovård på landsbygd och glesbygd. Genom datorer och videokameror, e-post påminnelser, sända resultat via telefon och assistera vårdpersonal med uppföljningar kan vården förbättras.
Studier visar att elektroniska journaler förbättrar kvalite, redovisning och kostnadseffektivitet.
Personliga hälsoinformationssystem kan hjälpa brukare att sköta sin egen vård.
De flesta patienter och familjer behöver idag uppgifter om sin egen sjukdom och symptom samt information om effektiva behandlingar och stödtjänster, eftersom Internet har skapat ett ökat personligt engagemang i den egna vården. Patienter bör få tillgång till att läsa och lagra sina egna journaler. Se hemsida i San Diego
Kommentar:
De engelska NICE-riktlinjerna, som kom i november gällde specifikt schizofreni och var mer detaljerade än dessa. Likheter finns t.ex. båda förespråkar ett utökat patientinflytande över vården. De amerikanska riktlinjerna trycker mer på förebyggande behandling och psykosociala problem, som säkert är mer underutvecklade än t.ex. medicineringen.
Källa:
Commission on Mental Health
NAMI:s presentation
Copyright © för Viska - om schizofreni All Right Reserved.