Läkemedelskommittérna är offentligt finansierade, men ändå en verksamhet, som medborgarna har väldigt liten insyn i. En hemsida är egentligen det enda sättet att få ta del av deras arbete, som egentligen är väldigt viktigt, då läkemedelsbehandling får ses som den vanligaste vårdformen idag. Hälso- och sjukvårdsinformation är också en av den mest efterfrågade på Internet.

Hur informerar Läkemedelskommittérna sina finansiärer dvs allmänheten via Internet? Läkemedelskommittérnas hemsidor har därför studerats för att se om de fyller det informationsbehov, som finns. Undersökningen syftar mer till att se till att "infrastrukturen" finns tillgänglig, snarare än att detaljgranska informationsinnehållet.

Tabellen ovan redovisar resultatet. 72 % (18) av läkemedelskommittérna har någon form av hemsidesutrymme. I två fall, Värmland och Jämtland är det dock i minimalaste laget. Alla utom en kommitté med hemsida (94 %) har e-postadress, som gör att det går att kommunicera med dem via Internet.

Alla kommittér exponerade sina läkemedelsrekommendationer på hemsidesutrymmet, men tyvärr 67 % gör det i form av pdf-filer. Pdf-filer gör läsandet beroende av ett ytterligare program, som kanske måste installeras. T.ex. Göteborgs rekommendationer hade speciella fonter, som gjorde att jag tvingades installera en annan version av programmet. Försök därför att begränsa användningen av pdf-filer. Många får snart tillgång till Internet via TV och där vet jag från utlandet att t.ex. javastöd saknas och säkert också pdf-stöd. Många kan därför kanske inte "läsa" pdf-filer.

72 % av de med hemsidor har terapirekommendationer,men tyvärr bara 56 % (10) om psykoser. Terapirekommendationerna beskriver kortfattat sjukdomen och hur läkemedlen skall användas där. Också här förekom pdf-filer hos majoriteten (76 %).Läkemedelsrekommendationerna består oftast idag av en uppräkning av preparaten efter sjukdomsgrupp s.k lista.

61 % hade en tidning, nyhetsblad eller liknande med aktuell information om rekommendationer eller läkemedelsfrågor. Pdf-filer var det vanligaste sättet att tillhandahålla det på. En kommitté, Örebro hade också ett diskussionsforum, vilket är ett intressant nytt grepp.

Jag har försökt uppskatta omfattningen av informationen och medelvärdet blir 1,7 = bra , dvs majoriteten har bra hemsidor. Nio kommittér (50 %) har dock lite för lite innehåll. Det är viktigt att ha en hemsida för att kunna kommunicera utåt, men dessvärre, så är 33 % av hemsidorna svåra att finna. Det är knepigt att från Landstingets hemsida hitta till läkemedelskommittén. Detta bör förbättras. I Tabell 1, så hittar du länkar direkt till alla läkemedelskommittérs hemsidor (Unikt!)

Det finns bara en kommitté, Stockholm, som har en hemsida direkt för allmänheten, Kloka Listan. Ett positivt grepp även om jag personligen skulle föredragit att ha preparaten indikationsvis istället för alfabetiskt uppradade och dessutom en trevligare utformning på denna sajt. I övrigt kunde jag bara hitta en kommitté, som omnämnde allmänheten (man ville inte ha frågor om enskilda personers medicinering). Naturligtvis vore det bra om övriga kommittér också kunde bli mer orienterade mot slutkonsumenten för deras verksamhet.

Det är viktigt att inse patientens betydelse för vården. Tidigare har de äldre haft en bristfällig och kort utbildning. Idag håller situationen på att förändras och om 10-30 år är förändringen ännu mer påtaglig. Välutbildade patienter kan själv ta reda på information och därför bli väldigt duktiga på sin egen sjukdom och läkemedelsbehandling - de har ju dessutom direkt personlig erfarenhet. Det kommer att göra att vårdkvalitén kommer att höjas även om vårdresurserna är konstanta. Läkemedelskommittérna bör därför i tid upptäcka den enorma resurs, som patienterna utgör för vården, särskilt som minst 90 % av den dagliga läkemedelsbehandlingen sköts av patienterna själva. British Medical Journal hade i september artiklar om patientengagemang i den medicinska beslutsprocessen, som är läsvärda. Två citat:

"In addition, there is evidence that the expanding involvement of patients in care produces better health outcomes, providing an empirical rationale for what may have been an inevitable shift in power and social control."

"Patients do want to be involved in or at least informed about healthcare decisions, and the medical profession will adapt sooner or later."

I Tabell 1 redovisas den ungefärliga rankingen av hemsidorna. Örebro och Stockholm fick bästa betygen. Örebro har med ganska enkla medel lyckats skapa en trevlig hemsida med mycket innehåll. De har också ett diskussionsforum. Stockholm är nog innehållsmässigt bäst, men samtidigt så har de säkert stora resurser. Skaraborg har en trevlig hemsida, där en bild av ordföranden piggar upp och ger ett personligt intryck över det hela. I Tabell 2 redovisas resultatet i detalj för alla hemsidor, där det framgår förtjänster och brister för de olika kommitterna

Några saker som bör förbättras:

1. Allmänheten bör upptäckas som målgrupp.

2. De kommittér, som inte har hemsida bör skaffa det. Saknas pengar, fråga Västernorrland vad deras hemsida kostade.

3. Det bör finnas en länk Läkemedel från Landstingets hemsida till läkemedelskommitténs dito. En hemsida som ingen hittar har inte så stort värde egentligen.

4. Rekommendationerna bör kunna ses direkt i webläsaren och pdf-filer bör undvikas. Detta gäller även terapirekommendationer. Pdf-filer kan förhindra somliga från att ta del av informationen. Idealet vore att terapirekommendationerna kunde finnas, som länk i rekommendationerna och integrerade i dessa.

5. Alla kommittér bör redovisa sina terapirekommendationer! Det är nyttigt att tänka igenom verksamheten regelbundet och formulera en strategi. Kommittérna är nog generellt sett kanske i för liten utsträckning terapiorienterade och för preparatfixerade.

6. Alla kommittér har inte, så stora resurser, vilket gör att samarbete kanske bör ske. T.ex. nyheter om läkemedel skulle kunna delas gemensamt av många kommittér vilket sparar tid. Det går att skapa länkar till andras sidor utan att det direkt märks av betraktaren.

7. Java förekommer bara på ett fåtal hemsidor, men bör undvikas, då det kan utestänga vissa samt förlångsamma nedladdningen. Tänk på tant Agda, 86 med sin sons avlagda 486:a med 8 MB RAM och utan Java och Adobe Acrobat.

8. Kommittén bör helst ha egen e-postadress.

Copyright © för Viska - om schizofreni All Right Reserved.

Publicerad den: 2003-09-02 (1019 läsningar)