Ett av de vanligaste symtomen vid schizofreni är ljudupplevelser: förväxling mellan långt bort och nära, förstärkning, störande ljud, upplevelse av irrelevanta ljud, hörselhallucinationer och röster. Ytterst sällan förekommer hörande av musikaliska helhetshallucinationer, som oftast är ett toxiskt fenomen vid t ex delirium eller narkotikapåverkan.

Hörselhallucinationer är ett kardinalsymtom med specifika drag, framför allt är det egosyntont, dvs att det inte alltid uppfattas som främmande, medan andra typer av hallucinationer kan ge ångest.

Det finns en stressteori om schizofreni som går ut på att hjärnan matas med förvrängd information via defekt förnimmelse och därför efter hand utvecklar diskontinuitet i nervprocesserna, tanke- och sensorimotoriska störningar och inte minst hörselhallucinationer. En sådan teori får stöd av våra fynd, som visar att schizofrena har defekter i basala förnimmelsemekanismer, sannolikt redan på primär hjärnstamsnivå. Dessa fynd vägleder fortsatta forskningsansträngningar.

Vår forskning har, från att ha varit mer bunden vid metodutvecklingsstudier, fått ett kliniskt relevant mål, eftersom så många fynd av annorlunda ljudförnimmelse hos schizofrena gjorts. Undersökningsmetoderna är synnerligen lämpliga för klinisk tillämpning, eftersom de relativt enkla för patienterna. Om man bortser från funktionell magnettomografi är testen dessutom ganska lätta också för undersökaren.

Källa: