Inte så sjuk som du tror...

Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom: 

Inlagd:   6,4 dagar
Läkarbesök:  1,4
Sköterskebesök: 18,6
Kuratorbesök:    1,2
Annan personal:  6,3

199 personer i Sverige år 2007. Läs mer hos IHE.

50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.

Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.

 

 

Senaste forumpostningar

Skriklåda

Slå av/på Ljud Smileys Tidigare FAQ Kide Chat
5:56-- Nissegossen: Ha en bra dag! :heart
5:55-- Nissegossen: Ja, och vadå, ser på forum och direkt var det en tanke som sade, nej, nu orkar jag inte gå igenom det.
5:51-- Nissegossen: Sedan får jag testa det brygg, jag ännu inte mätt styrkan på och inte vet var i processen det har kommit, är det färdigt tar jag och tappar upp på flaskor. Jag vet sedan igår att de faktiskt beställt en back svagdricka och den kommer till butiken den 5 oktober. Den är vigt till mig. Dock är det en pengafråga och jag vet inte var jag står ifråga om pengar på mitt bankomatkonto. Har jag pengar efter den förste, köper jag den och sätter Dunderglögg
5:43-- Nissegossen: Evillyn, sedan, vadå full? Jag gör mitt bästa på min front för att bli full, det är ett som är säkert! O.O
5:41-- Nissegossen: Besvärligt läge, det skall vara ett skyfall utomhus här, får gå och handla först vid 10, har ingen lust att gå ut för att handla «länk»
5:40-- Nissegossen: Evillyn, sov gott!
5:39-- Nissegossen: God morgon wasp!
5:39-- Nissegossen: :hej
5:39-- Nissegossen: :heart
4:41-- wasp: Godmorgon!!
2:43-- Evillynn: Hjärnan är FULL av tankar och allt går i 180 ^^
2:42-- Evillynn: Jag har bara inte somnat ännu, men det börjar vara dags att lägga mig i sängen och krama om killen. Han kliver ju upp fem för att göra sig redo för jobbet. Känner mig på tok för uppe i varv för att sova dock
2:41-- Evillynn: Haha. Nissegossen då :P
2:33-- Nissegossen: Nu är jag kanske inte den som är pigg som en mört och studsar upp ur sängen. två människor har sagt samma sak och de bägge vet inte om den andras existens och de bägge har sagt till mig, att dig vill inte jag möta på morgonen.
2:29-- Nissegossen: Jo Evillyn!
2:29-- Nissegossen: lika tidigt idag igen, vill inte vara med om det.
2:29-- Nissegossen: :hej
2:29-- Nissegossen: :heart
2:28-- Evillynn: Ingen där?
21:33-- Utomjordingen: ;´:gnatt
21:27-- ispegelland: godnatt med dig då;´:gnatt
21:24-- Utomjordingen: Bra!
21:23-- ispegelland: tack tack. ska testa alvedon o sen slappa med tvn tills jag somnar.
21:23-- Utomjordingen: Honung om det ska vara varm dryck!
21:22-- Utomjordingen: Lätt att svälja: blåbärssoppa. Yoghurt, apelsinjuicer och sånt vettö!
21:21-- Utomjordingen: Ät Ipren, Alvedon, Diklofenak - tablett kanske lindrar!
21:19-- Utomjordingen: Drick varmt och ät som är lätt att svälja!
20:04-- ispegelland: och utomjordingen, jag har fortfarande ont i halsen, spegelskärva.
19:56-- ispegelland: mår lite illa faktiskt. kanske var det jord på ärtskidorna.
19:55-- ispegelland: Snart är det höst, vad blir då min tröst? Din viskande röst. (dikt tillägnad Viska)
19:33-- ispegelland: skulle du säga att du är synsk IssaJesus?
19:25-- ispegelland: tjenare! du gillar mina dikter ibland! det var "great" som de säger i amerika.
19:24-- Geta: Det måste ha varit kul att få ett sånt erkännande från USA.
19:24-- Issa_Jesus: Sehnare
19:23-- ispegelland: nån snubbe i New York tyckte den var bra för hans magazin. Jag blev jätteglad. Men såg aldrig tidningen.
19:22-- ispegelland: hittade den i en pärm här....Hours are drifting / in and out of knowing. / Outside it begins again. / Stones sleeep close together / in a morning rain.

Powered by Kide Shoutbox


Endast registrerade användare kan skicka meddelande, registrera or logga in

Ofrivilliga rörelser

 

Uppdaterad: 25 september 2016

schizofreni 

Ofrivilliga rörelser eller tardiv dyskinesi (TD) är en besvärlig biverkan av antipsykotika, som var vanligare förr. På mentalsjukhusen före antipsykotikan rapporterades ofrivilliga rörelser hos 30 %, så sjukdomen kan vara en orsak. TD är vanligast vid schizofreni, schizoaffektiv och bipolär.

 

Före insjuknandet och antipsykotikan kan vissa ha mycket lindriga ofrivilliga rörelser, men med antipsykotika kan besvären öka.

 

Efter minst 3 månaders användning av antipsykotika men oftast åratals senare kan armar, ben, mun, tunga eller bålen röra sig långsamt och okontrollerat och ge onormala ofrivilliga rörelser. Dossänkning av antipsykotikan kan också utlösa TD. Problemet vid diagnos kan vara att rörelsestörningar av antipsykotika förekommer samtidigt. Alla ofrivilliga rörelser är alltså inte TD och de skall ha varat i minst 4 veckor för diagnos.

 

Om tardiv dyskinesi inte upptäcks tidigt kan rörelserna bli permanenta. Vanligtvis besväras inte den som drabbats, men omgivningen märker ofta de konstiga rörelserna. TD är motsatsen till Parkinsons sjukdom, där det är svårt att röra sig medan vid tardiv dyskinesi är det svårt att inte röra sig.

 

 

 

Rastlöshet

 

Uppdaterad: 19 september 2016

akatisi

Rastlöshet eller akatisi (grekiska = oförmåga att sitta) tillhör de mer skrämmande och störande biverkningarna av antipsykotika. Men finns också hos vissa antidepressiva och vid abstinens av beroendeframkallande ämnen. Nu påstås bara 3,4 % med schizofreni drabbas, men tidigare har c:a 10 % nämnts, men 25 % för Abilify/Aripiprazol.

 

Ofta börjar det inom 3 - 5 dagar efter medicineringen startats. En känsla att vara rastlös och vill ständigt röra på sig. Man kan skifta från den ena foten till den andra eller gå fram och tillbaka. Speciellt obehag i knäna kan kännas, som lindras vid rörelse.

 

Fem olika sorters akatisi finns:

 

  • akut, som kommer direkt och varar kortare än 6 månader.

  • kronisk varar längre än 6 månader.

  • pseudoakatisi, där man ej är medveten om sin akatisi - troligen ett sent stadium av kronisk akatisi.

  • tardiv, som kommer efter 3 månader.

  • utsättningsakatisi, som kommer efter utsättning av antipsykotika eller efter preparatbyte.

Gamla antipsykotika som Haldol och Siqualone ger oftast denna biverkan, medan inte lika ofta med nyare s.k atypiska antipsykotika utom för högre doser av Risperidon/Risperdal och Invega.

 


 

 

 

 

 

 

 

 

Viska - om schizofreni

Akatisi, tardiv dyskinesi, överdrivet drickande

Antikolinergika vid akatisi, kolinergika vid tardiv dyskinesi, polydipsi (överdrivet drickande) har utvärderats av Cochrane Institutet.

Inga bevis från studier på effekten av läkemedel för att lindra akatisi (intensiv rastlöshet och obehag, som är en vanlig effekt av många antipsykotiska läkemedel).

Bakgrund:

Neuroleptikainducerad akatisi är en av de mest vanliga och störande tidigt uppträdande biverkningarna av konventionella antipsykotika och som förknippas med låg följsamhet mot behandlingen och därför slutligen ökad risk för återfall. Denna rapport mäter antikolinergikas roll som tillägg till standard antipsykotisk medicinering som farmakologisk behandling av detta problem.

Undersökarnas slutsatser:

Förnärvarande, finns det inga tillförlitliga bevis för att stödja eller motbevisa användningen av antikolinergika för personer, som lider av neuroleptika-inducerad akut akatisi. Akatisi är ett mycket störande rörelsetillstånd, som fortfarande är mycket vanligt både i iländer och uländer. Denna översikt belyser behovet av väldesignade, genomförda och rapporterade kliniska studier för att kunna bemöta påståendena från öppna studier vad beträffar effekterna av antikolinergika vid akatisi.

Kommentar:

I öppna studier vet behandlande läkaren vilken behandling patienten får. Sådana kliniska studier är vetenskapligt sett inte acceptabla.

Källa:

Anticholinergics for neuroleptic-induced acute akathisia
av Lima AR, Weiser KVS, Bacaltchuk J, Barnes TRE
Hela sammanfattningen finns på: Schizophrenia.com eller Cochrane

Kolinerg läkemedelsbehandling för neuroleptikainducerad tardiv dyskinesi. Uppdaterad.

Bakgrund:

Tardiv dyskinesi fortsätter vara en besvärlig biverkan av konventionella antipsykotika (neuroleptika). Det har föreslagits att tardiv dyskinesi kunde ha en komponent av central kolinergtbristtillstånd. Kolinerga läkemedel har använts för att behandla tardiv dyskinesi.

Undersökarnas slutsatser:

Tardiv dyskinesi fortsätter vara ett stort allmänt hälsoproblem. De kliniska effekterna av äldre kolinergaläkemedel är oklara, eftersom för små studier har lämnat många frågor obesvarade. Kolinerga läkemedel skall fortsätta vara av intresse för forskare och har förnärvarande liten plats i kliniskt rutinarbete. Emellertid, med den väntade ankomsten nya kolinerga läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom finns utrymme för mer informativa studier. Om dessa nya kolinerga medel skall undersökas för att behandla personer med tardiv dyskinesi, skall effekterna visas i väldesignade, genomförda och rapporterade randomiserade studier.

Källa:

Cholinergic medication for neuroleptic-induced tardive dyskinesia

av Tammenmaa IA, McGrath JJ, Sailas E, Soares-Weiser K
Hela sammanfattningen finns på: Schizophrenia.com eller Cochrane

Mer forskning krävs för att visa, vilka behandlingar som kan lindra polydipsi (drickande av enorma mängder vätska), som är en ovanlig, men sällsynt komplikation till psykotisk sjukdom.

Bakgrund:

Polydipsi är intag av mer än 3 liter vätska per dag. Primär polydipsi uppträder när överdrivet drickande inte kan förklaras med ett medicinskt tillstånd eller inte är sekundärt till polyuri (ökad urinbildning). Vanligheten av detta problem hos psykiatriska patienter på sjukhus har uppskattats till 6 och 17 %. Det kan förhindra standardbehandling och vara högst handikappande samt även ett livshotande tillstånd.

Undersökarnas slutsatser:

Studierna erbjuder lite för klinikern, som hoppas kunna behandla psykosrelaterad polydipsi med läkemedel, utom att ytterligare värderande studier behöver utföras inom detta område. Någon sorts behandling av psykosrelaterad polydipsi kan endast vara informativ inom väldesignade, genomförda och rapporterade randomiserade studier. De två pionjärstudierna (naloxon, demeclocyclin), antyder att större studier, fastän svåra, skulle inte vara omöjliga med tillräckligt stöd och koordination.

Källa:

Pharmacological treatments for psychosis-related polydipsia

av Brookes G, Ahmed AG
Sammanfattningen finns på: Schizophrenia.com eller Cochrane
0
0
0
s2smodern