Inte så sjuk som du tror...

Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom: 

Inlagd:   6,4 dagar
Läkarbesök:  1,4
Sköterskebesök: 18,6
Kuratorbesök:    1,2
Annan personal:  6,3

199 personer i Sverige år 2007. Läs mer hos IHE.

50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.

Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.

 

 

Senaste forumpostningar

Skriklåda

Jocke Profilbild Jocke - 4 timmar sedan

Har också en Ryss som läkare!

Lupitia Profilbild Lupitia - 4 timmar sedan

Min läkare är också Ryss

Lupitia Profilbild Lupitia - 4 timmar sedan

God morgon!

ispegelland Profilbild ispegelland - 5 timmar sedan

God morgon Wasp! Allt lugnt här, Ryssen, det är min nya läkare, han kommer från Sibirien :)

wasp Profilbild wasp - 6 timmar sedan

God morgon!!

wasp Profilbild wasp - 6 timmar sedan

Vilken ryss??????

Utomjordingen Profilbild Utomjordingen - 11 timmar sedan

Vem är ryssen?

ispegelland Profilbild ispegelland - 12 timmar sedan

fick ett sms nu att tiden gäller imorgon. Men det är ju bara en dator, så jag är inte så lugnad utav det. Nu säger jag :natti

ispegelland Profilbild ispegelland - 13 timmar sedan

får se, de kanske inte ringer, då åker jag bara dit som bestämt.

ispegelland Profilbild ispegelland - 13 timmar sedan

alla har en punkt eller hur, Point of no return

ispegelland Profilbild ispegelland - 13 timmar sedan

om de ringer i morgon bitti och säger att jag inte får träffa ryssen i morgon, så åker jag inte dit. då skiter jag idet. säger att jag lessnat och inte orkar mer.

ispegelland Profilbild ispegelland - 13 timmar sedan

det har förstört 5 år av mitt liv. men jag ser nu ljuset i tunneln.

Geta Profilbild Geta - 13 timmar sedan

Stafettläkare ändrar inte någon medicinering. De skyller på att de inte känner patienten.

ispegelland Profilbild ispegelland - 13 timmar sedan

tog inte lithium i morse, har mått bättre hela dan. ändå envisas varenda stafettläkare att jag ska ta dem, "för jag står på dem". tack så mycket!!!

ispegelland Profilbild ispegelland - 13 timmar sedan

jag gick upp vid 03 för att yoga. tror jag måste lägga mig snart, läkartid och allt.

Vittrad Profilbild Vittrad - 15 timmar sedan

Jajamän, har varit ute och gått. Men har lyckats gå sönder mina skor så jag får väldiga skavsår av dem. De är egentligen ett par ordentliga löparskor men de har sett sina bättre dagar. Behöver köpa nya..

Geta Profilbild Geta - 15 timmar sedan

Har du dåliga skor?

idefix Profilbild idefix - 15 timmar sedan

Ont i fötterna alltså, har du varit ute och promenerat långt?

Vittrad Profilbild Vittrad - 15 timmar sedan

Har lite ont i fötterna, annars är det okej med mig.

Vittrad Profilbild Vittrad - 15 timmar sedan

Jaså? Själv är jag fullkomligt ointresserad av sport. Försökte mig på att spela fotboll som barn men var oförmögen att förstå reglerna, haha. Var dessutom bollrädd vilket inte hjälpte ytterligare.

Skriklådan är bara för medlemmar

Depåinjektioner minskar dödligheten med 30 %

Skapad: 18 januari 2018

injektion

En svensk studie visar att med depåinjektioner med antipsykotika minskar dödligheten med 30 % jämfört med tablett behandling.

Tidigare har visats att inläggningar på sjukhus minskar med 20 - 30 % med depåinjektioner jämfört med tabletter.

Dödligheten var 50 % lägre under perioder med antipsykotika än utan antipsykotika.

Läs mer hos myNEWSdesk.

1 kommentar

Viska - om schizofreni

Akatisi, tardiv dyskinesi, överdrivet drickande

Antikolinergika vid akatisi, kolinergika vid tardiv dyskinesi, polydipsi (överdrivet drickande) har utvärderats av Cochrane Institutet.

Inga bevis från studier på effekten av läkemedel för att lindra akatisi (intensiv rastlöshet och obehag, som är en vanlig effekt av många antipsykotiska läkemedel).

Bakgrund:

Neuroleptikainducerad akatisi är en av de mest vanliga och störande tidigt uppträdande biverkningarna av konventionella antipsykotika och som förknippas med låg följsamhet mot behandlingen och därför slutligen ökad risk för återfall. Denna rapport mäter antikolinergikas roll som tillägg till standard antipsykotisk medicinering som farmakologisk behandling av detta problem.

Undersökarnas slutsatser:

Förnärvarande, finns det inga tillförlitliga bevis för att stödja eller motbevisa användningen av antikolinergika för personer, som lider av neuroleptika-inducerad akut akatisi. Akatisi är ett mycket störande rörelsetillstånd, som fortfarande är mycket vanligt både i iländer och uländer. Denna översikt belyser behovet av väldesignade, genomförda och rapporterade kliniska studier för att kunna bemöta påståendena från öppna studier vad beträffar effekterna av antikolinergika vid akatisi.

Kommentar:

I öppna studier vet behandlande läkaren vilken behandling patienten får. Sådana kliniska studier är vetenskapligt sett inte acceptabla.

Källa:

Anticholinergics for neuroleptic-induced acute akathisia
av Lima AR, Weiser KVS, Bacaltchuk J, Barnes TRE
Hela sammanfattningen finns på: Schizophrenia.com eller Cochrane

Kolinerg läkemedelsbehandling för neuroleptikainducerad tardiv dyskinesi. Uppdaterad.

Bakgrund:

Tardiv dyskinesi fortsätter vara en besvärlig biverkan av konventionella antipsykotika (neuroleptika). Det har föreslagits att tardiv dyskinesi kunde ha en komponent av central kolinergtbristtillstånd. Kolinerga läkemedel har använts för att behandla tardiv dyskinesi.

Undersökarnas slutsatser:

Tardiv dyskinesi fortsätter vara ett stort allmänt hälsoproblem. De kliniska effekterna av äldre kolinergaläkemedel är oklara, eftersom för små studier har lämnat många frågor obesvarade. Kolinerga läkemedel skall fortsätta vara av intresse för forskare och har förnärvarande liten plats i kliniskt rutinarbete. Emellertid, med den väntade ankomsten nya kolinerga läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom finns utrymme för mer informativa studier. Om dessa nya kolinerga medel skall undersökas för att behandla personer med tardiv dyskinesi, skall effekterna visas i väldesignade, genomförda och rapporterade randomiserade studier.

Källa:

Cholinergic medication for neuroleptic-induced tardive dyskinesia

av Tammenmaa IA, McGrath JJ, Sailas E, Soares-Weiser K
Hela sammanfattningen finns på: Schizophrenia.com eller Cochrane

Mer forskning krävs för att visa, vilka behandlingar som kan lindra polydipsi (drickande av enorma mängder vätska), som är en ovanlig, men sällsynt komplikation till psykotisk sjukdom.

Bakgrund:

Polydipsi är intag av mer än 3 liter vätska per dag. Primär polydipsi uppträder när överdrivet drickande inte kan förklaras med ett medicinskt tillstånd eller inte är sekundärt till polyuri (ökad urinbildning). Vanligheten av detta problem hos psykiatriska patienter på sjukhus har uppskattats till 6 och 17 %. Det kan förhindra standardbehandling och vara högst handikappande samt även ett livshotande tillstånd.

Undersökarnas slutsatser:

Studierna erbjuder lite för klinikern, som hoppas kunna behandla psykosrelaterad polydipsi med läkemedel, utom att ytterligare värderande studier behöver utföras inom detta område. Någon sorts behandling av psykosrelaterad polydipsi kan endast vara informativ inom väldesignade, genomförda och rapporterade randomiserade studier. De två pionjärstudierna (naloxon, demeclocyclin), antyder att större studier, fastän svåra, skulle inte vara omöjliga med tillräckligt stöd och koordination.

Källa:

Pharmacological treatments for psychosis-related polydipsia

av Brookes G, Ahmed AG
Sammanfattningen finns på: Schizophrenia.com eller Cochrane
Du har inte behörighet att skriva kommentarer.

Comments powered by CComment