Mitt radikala men också fullständigt seriösa förslag är, för att lösa upp dödläget, att både psykiatrin och brukarrörelsen klyvs i två parallella grenar – en som arbetar utifrån hypotesen, att psykisk ohälsa huvudsakligen är miljö- och psykosocialt betingad, och en som arbetar utifrån hypotesen, att samma ohälsa huvudsakligen är biologiskt betingad.

På det sättet ger man varje gren möjlighet att utvecklas med ett engagemang, som bottnar i övertygelsen om respektive synsätts riktighet.

Läs mer i RSMHBloggen.

Kommentar  
Det känns som att proffsens råd går ut på att få mig att sitta still i båten eller hur man ska uttrycka det.
Tror att ju mer funktionsförluster ju större arv och geninslag. Läste en undersökning att anhöriga till personer med schizofreni hade större risk än normalt för att få de flesta psykiska sjukdomar dvs tyder på släktskap mellan olika psykiska sjukdomar.

Terapi kan man ge sig själv. Det finns självhjälpsböcker i KBT för 150 kr per bok.
Jag är min egen terapeut för tillfället. Tycker jag gör ett bättre jobb än de så kallade proffsen.
Det troligaste är kanske att psykisk sjukdom bottnar i både arv och miljö.
Den biopsykiatrisk sjukdomsmodellen har alltid betonat vikten av miljöfaktorer för t.ex psykos och betonat vikten av psykosociala behandlingar.

En uppdelning av psykiatrin bör istället ske så att tvångsvård och rättspsyk bryts ur psykiatrin och drivs av staten under beteckningen Rättsvård. Tvångsvård stör ofta förtroendet för psykiatrin för de som drabbas av tvångsåtgärder.

Psykiatrin delas upp i två delar:
Psykiatri
Socialpsykiatri

Skilda budgetar för att socialpsykiatrin skall få egna resurser. Eftersom psykiatrin har resursbrist kan det göra att psykosociala behandlingar idag inte blir utförda utan resurserna slussas över alltid till vanliga psykiatrin. Kan vara orsaken varför psykosociala behandlingar får dåligt genomslag.