I Socialstyrelsens färska kunskapsöversikt finns en beskrivning hur schizofrenivården skall bli.
Stora förändringar och en kostnadsökning för samhället (i alla fall kortsiktigt ) på c:a 25 %.
I framtiden kommer vården att ges i hemmet och sjukhusvården består mest av tvångsvård.
Nya inslag är krissamtal, utbildningssamtal, familjeintervention och kognitiv beteendeterapi.
Avdelningarna blir mindre 6-8 sängar.
Hur är vården organiserad?
I hemmet sker vården. 15-25 åringar får besök av ett ungdomsteam (psykiatriker, psykolog, kurator, arbetsterapeut och omvårdnadspersonal) som också ger rehabilitering. Äldre än 25 år får liknande team, men som har fler patienter.
En liten övernattningsenhet utanför sjukhus finns öppen dygnet runt för de som har tillfälligt behov av detta. Sjukhuskliniken finns mest för tvångsvård och svårare psykotiska tillstånd.
Ungdomsteamet kräver minst 70000 innevånare. På mindre orter finns troligen bara ett team för både för yngre och äldre. På landsbygden ersätts teamen av distriktsköterskor och distriktsläkare.
Behandlingsenheter för personer med psykoser skall bestå av högst 6-8 sängplatser.
Ett mobilt dag- och natteam bör finnas på större orter, som även stödjer särskilda boenden för långtidssjuka.
Psykiatrin bör regelbundet följa lever-blodvärden, blodfetter, glykos, blodtryck och vid behov njurfunktion.
Allaktivitetshus med övernattningsmöjlighet för att främja sysselsättning och fritid.
På landsbygden skall en psykiatriker besöka vårdcentralerna regelbundet för att se över behandlingsplaner och ge råd.
Tandvården förbättras genom avtal med folktandvården.
Vilken behandling ges?
Krissamtal ges vid förstagångsinsjuknande, eftersom psykos är en omskakande händelse.
Utbildningssamtal ges vid förstagångsinsjuknande för att informera om hur återfall skall upptäckas.
Antipsykotika. Unga nyinsjuknade skall få nya, atypiska antipsykotika.
Psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi för att minska symptom och återfall.
Familjeintervention för att minska återfall.
Rehabilitering startas tidigt för att höja funktionsförmågan och därmed öka möjligheterna att kunna arbeta och också minska vårdbehovet.
Följande saker bör uppfyllas för en god vårdkvalitet:
- Behandlingsresultat och patienttillfredsställelse följs upp noga.
- Diagnoser omprövas när det finns skäl att göra detta, speciellt under de första sjukdomsåren.
- En total bedömning av funktionsförmågan görs regelbundet.
- Antalet uteblivna, planerade återbesök registreras; det bör finnas rutiner för att inte tappa kontakten med dessa patienter.
- Individer med pågående medicinering bör träffa psykiater minst en gång per år.
- Det bör finnas en sammanhållen patientjournal där alla som är inblandade i utredning, behandling, omvårdnad och andra insatser dokumenterar sitt arbete.
- Det bör finnas en dokumenterad vårdplan samt upplysning om att uppföljning sker och datum för utvärdering.
- Patienten bör ha daglig sysselsättning.
- En rehabiliteringsplan bör upprättas.
- Patienten bör ha en patientansvarig personal (PAP).
- Patienten bör få individuellt anpassad information.
- Risken för ökad kroppslig sjuklighet måste beaktas. Patienter med schizofreni bör få hjälp med regelbundna hälsoundersökningar. Blodfetter (triglycerider och kolesterol) samt förhöjda glukosvärden bör följas regelbundet förebyggande.
Källa:
Socialstyrelsens Vård och stöd till patienter med schizofreni - en kunskapsöversikt