En revolution sker inom psykiatrin. Tidigare har ett skifte skett från psykologi till farmakologi, men nu ändrar det sig igen och det bygger på ökade kunskaper om gener och magnetröntgen.

Inom 10 år kommer allt detta tillsammans bilda en helhetsbild som bestämmer behandlingen.

Alla börjar förstå att depression och schizofreni beror på fysiologiska förändringar snarare än beteendeförändringar.

Psykiska sjukdomar bör ses som glappkontakt i vissa nervsystem i hjärnan. Om man jämför med hjärtsjukdomar liknar en psykisk sjukdom hjärtarytmi, medan en neurologisk sjukdom liknar en hjärtinfarkt. 

En utveckling förutspås för psykiatrin, som skett inom cancervården där den vanliga diagnosen inte är intressant utan mer biologiska faktorer, som fås genom blodtester, gentester och funktionstester (kognition) skulle man kunna välja behandling.

Om man ha schizofreni, autism eller depression spelar inte så stor roll utan felet, som finns i hjärncellerna. Thomas Insel som leder US National Institute of Mental Health säger detta.

Läs mer hos New Scientist.

Kommentar  
Han säger att neurologi kännetecknas av död av nervceller, men kanske inom ett mindre område. Vid schizofreni finns förluster av hjärnceller men ganska utspridda i hjärnan. Men schizofreni kan kanske vara ett mellanting mellan psykiatri och neurologi.

Viktigaste generna att hitta är de som nedsätter arbetsförmågan för sjukskrivningar och förtidspension är den stora kostnaden för samhället.
Det ligger en del i vad han säger. De psykiska sjukdomarna går ihop med varandra t.ex schizofreni kan bestå av ångest, ångestsjukdomar och depression. Ångestsjukdomar, autism och depression kan ha psykotiska symptom. Psykiska sjukdomar verkar vara en patologisk pyttipanna och då kan hans strategi vara rätt. Men det kommer att ta tid för det är komplexa saker.
Nu sliter Larsson sitt hår.