Kategori: Böcker om schizofreni
Sidor: 546
Pris: 51 kr
ISBN: 9789174292343
År: 2011
Länk: Länk

Visningar: 1209

  0 / 0
Dålig Bäst 

Recension

Skriven av Poppy

 

Har just läst ut boken Jane Eyre. Det är ju en välkänd klassiker av Charlotte Brontë, och jag visste innan att Edward Rochester, som Jane jobbar hos som guvernant och sen blir ihop med, hade en sinnessjuk fru som satt inlåst på översta våningen i huset. Däremot kände jag inte till hela bakgrundshistorien innan jag läste boken.

Edward Rochester bodde som ung med pappa och storebror i Västindien. Storebrodern skulle få ärva pappans hela ägor. Pappan ville nämligen inte dela ägorna vid sin död. För att inte Edward skulle behöva bli fattig så bestämde pappan att Edward skulle gifta sej med en rik kvinna. Dom tussade ihop honom med Bertha Mason, som var både rik och väldigt snygg och glamorös. Vad pappan visste, men inte berättade för Edward, var att det fanns många sinnessjuka i Berthas familj, inklusive Berthas mamma som satt på dårhus. Edward trodde att Berthas mamma var död. Utan att ha fått en chans att riktigt lära känna henne så gifte han sej med Bertha.

Bertha var redan från början mentalt instabil, och när hon sen började dricka för mycket blev det snabbt värre och värre. Hon blev mer och mer psykotisk och då också aggressiv och våldsam. Till slut var Edward tvungen att ha henne inlåst i ett rum nästan hela tiden för att skydda sej själv och omgivningen från hennes utbrott. Där satt hon och skrek. Edward var vid ett tillfälle på vippen att ta livet av sej eftersom han upplevde tillvaron som helt hopplös och fruktansvärd. Men så tänkte han att han, kosta vad det kosta ville, skulle leva ett normalt liv trots sin galna fru.

Så han lämnade Västindien för England, och tog med sej Bertha. Väl tillbaks i England så skaffade han en sköterska för att ta hand om henne, men hon fick fortsätta sitta inlåst. Vid dom tillfällen hon lyckades ta sej ut försökte hon tända eld på huset, vid ett tillfälle knivskar hon också sin bror (som hon i sitt psykotiska tillstånd inte kände igen) väldigt illa när han kom på besök. Det framgår i boken att Edward ändå försökte ta hand om Bertha så gott det gick. T ex säger han vid ett tillfälle att det skulle vara enklare för honom att flytta henne till ett annat hus som han ägde, men att det huset var så dragigt och att det inte skulle vara bra för hennes hälsa.

Men eftersom han gett sej sjutton på att han ska ha ett normalt liv som vem som helst trots Bertha, så berättar han inte för nån att han har en galen fru som sitter inspärrad hemma på herrgården, utan håller det hemligt.
Till slut tar Bertha livet av sej; hon lyckas tända eld på och bränna ner huset, och hoppar från taket medan elden är i full gång och slår ihjäl sej.

Hela storyn är ju oerhört tragisk, och även om det inte är särskilt sjysst att hålla sin fru inspärrad så kan man förstå Edward Rochester ändå... Bertha är ju faktiskt farlig. Och vad fanns det för alternativ på 1800-talet? "Dårhus" på den tiden var nog ingen särskilt mysig inrättning... nån riktig behandling för psykos-patienter fanns väl inte.

Det är en himla tragisk historia som gör en glad att man lever idag och inte på 1800-talet.

Tillagd:

Du har inte rätt att posta kommentarer