kan man förtränga saker så hårt att de...

  • sugared
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
18 år 11 månader sedan #12409 av sugared
inte ens känns som de existerade.man vet inte ens om attt det hänt?
jag menar man kan ju förtränga genom att intalasig själv at något inte hänt men kan man. wipea bort något så totalt at man bara "känner på sig" att något är fel?
Mer
18 år 11 månader sedan #12411 av Tikki
Ursäkta mitt korta svar: Det tror jag absolut.
Mer
18 år 11 månader sedan #12415 av leva
Ja det tror jag absolut på.
Mer
18 år 11 månader sedan #12420 av Undrande
mje...vet inte.

glömma kan man ju...

saker kan bli en sån grej också.

säg att en pedofil angipit dig, men, du har egentligen inte reagerat långsiktigt negativt direkt på detta. du glömmer det således ganska snabbt, fast du ändå "minns".

sen får du reda på hur hemskt det är när pedofiler angriper, och inser vad som faktiskt hänt dig...

och glöm inte det motsatta....
att du fantiserar ihop verklighet för att den skulle passa...
Nyss släpptes ju två män från skåne som fällts fö de mest hemska pedofilorgier pga att teraputen och flickan fantiserar ihop saker, flickan inser sin skada och försöker göra bot, men ingen lyssnar.
fadern får ruttna i fängelset.
skulden hos flickan växer, den som från början var ett sätt att kanske "hämnas" på fadern, och tillfredstäla en teraput..

Jag tror du får säga hur caset ligger till här. Vad har du förträngt? Kan du möjligen fråga ngn annan om det är sant?
  • sugared
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
18 år 11 månader sedan #12463 av sugared
om jag visste skulle jag gärna berätta det för dig.
allt började med en dröm och sen dess trodde jag et tag att min morfar (döde) hade förgripits sig på mig. det var allt jag minns av drömmern inga detaljer inget bara det. Har hänt att jag har vaknat up och drölmt något jag inte mins och viljat kräkas..men inte "känt något" psyksikst.
men ändå viljat kräkas psyskiskt. även drömt att min morbror våldtog mig, fick minnes luckor i drömmen. men jag tror det är sjukdomen el
vad fna jag nu har. kanske en liten psykos som gjorde at jag trode det.
Inget stämmer riktigt för isåfall skule minstora sysyter också blivit utnyttjadf och då skule hon också må ila som jag. men hon har ett bra mycket stabilare psyke och liv än jag. min mamma är på samma vis oms jag nmästan ibland är deprimerad och väldigt tja...spelar det nåpn roll?
orkar inte beskriva. min mormor har också varit depri och min morbror är det . det går i släkten. min morbror är en mycket fin msk och jag skule aldrig kuna tro at han gjort något någopt så hemskt mot mig. inte morar heller eller mormor. ävenom hon tog tag i mina axlar en dag för länge sen och jag fick en hemsk obehagskänsla av att se henne och ens tänla på henne. sätet hon tog tag i mig och höll fast migmför ett litet tag fick mig att må illa. jag har också haft konstiga fanatiser när jag var liten om att ha sex med äldre män. ibland toror jag at jag förgrep min egen morfar. att jag var den skyldige. men det kna ju itne heller vara sant. Även om det käns mer troligt. för inget sådant kunde ha hänt.
jag är ibladn äcklad av sex. och vil inte bli rörd gillar inte kroppskontakt.
är väldigt rädd om min egen kropp och mitt egna personliga utrymme. tror alltid också att män ska våldta mig eler vil ha sex med mig (äldre)
at det är deras intetntioner. det mest förnedrande i hela världen skulle vara att suga av en kille. jag skule känna mig så trängd och äcklad.
jag harntvångs syndrom om at andas får inte andas in. vill inte at luften ska in. är rädd om kropsdelar får hemsk "ta bort känsla ibland" runt
rygen och ändan och ansiktet. och midjan. att något ska ta sig in genom naveln. Men jag vet at när jag var liten viste jag inte vad sex var.
Jga trodde det var analsex. förstod när jag fick reda på hur det egentligen gick till at jag hade känt på mig rätt at det var "där framme" det skulle vara. det är typ en fjärde del av min historia. Inget jag vågar yttra för någon. absolut inte min familj.
Mer
18 år 11 månader sedan #12465 av Undrande
Oj, det var mkt att reda ut.

För det första tycker jag vi nu ska utgå från att du INTE blivit utsatt för övergrepp i verkligheten. Vad det nu spelar för roll egentligen vet jag inte, det är ju egentligen din känsla som räknas. Men vi kan anta att den är "falsk".

Håller du med?
Om inte, glöm resten!

Sen hade du och kanske ännu har, moraliskt skamfyllda fantasier och drömmar. Du kankse njöt och längtade efter att morfar skulle ta dig, vilken inbyggd skam har inte det? Inte tänker man sig morfar som ens hingst, urk, va äckligt... säger "samhället"...men du längtar efter det ändå, trots att samhället och faktiskt din egen vilja och logik går emot, undermedvetet, han är ju allt du vill ha, en äldre, snäll, klok, nära man som dessutom då av ngn anledning gör dig rent kåt för att han är äldre...

Jag tror du skäms för dina drömmar såpass att..ja...det är ju just psykos, att svaja i verklighetsuppfattingen..

Tycker också det verkar väldigt äckligt att suga av ngn, så vi är två.

Män vill troligen alltid ta dig. Det är en komplimang, även om den är liten. Män vill ta det mesta om de är friska och starka, de pumpar på, sprider sin säd. Men i mindre grad med sjuka, gamla, fula, dumma kvinnor...
Troligen är det deras intentioner. Du har rätt!

Jag förstår hur du blir äcklad.. men var det dådå...
Du känner inte för det, som att äta när man inte är hungrig.