Nu kommer filmen. Anna Odells "konstverk" Okänd kvinna där hon spelar en suicidal och psykotisk patient som efter att hon både har bitit och sparkat skötare och poliser blir lagd i bälte. Vilket var hennes mål. "Titta vad gräslig psykiatrin är!"
Allvarligt... om man är allmänfarlig (att bitas är dubbelt farligt eftersom bakterier från en människas mun kan åstadkomma allvarliga infektioner. Dessutom finns alltid risken att individen är HIV-positiv) och sparkar alla runt omkring, då blir man nedbruten och lagd i bälte. Det är helt enkelt status quo för såväl polis som vårdpersonal.
Den skada Anna Odell åsamkat oss vårdbehövande kanske aldrig kan repareras. För det första tog hon samhällets resurser i besittning till ett skattefinansierat ego-projekt. Därefter fick polis, vårdpersonal och läkare tampas med en "patient" som spelade knallsjuk och därför gavs förtur. Hur lång tid fick de verkligt vårdbehövande vänta tills Odell "konstprojekt" var avslutat? Och sist av allt: Den skada hon har tillfogat alla verkligt sjuka som kämpar gång på gång för att bli trodda och bli seriöst bemötta, får ett ännu svårare utgångsläge.
Det är klart som korvspad. Om en "patient" bara har lyckats spela tokig, vad är det då som säger att inte fler kan göra det? Misstänksamheten och misstron växer och drabbar alla patienter och all personal som får gå omkring med en gnagande känsla om hon gjorde rätt eller inte.
Nu har Odell fått göra ännu ett ego-projekt. En hel långfilm med Odell i varje ruta. Projektet är antagligen skattefinansierat och bär namnet Återträffen. Det är en självbiografisk skildring av hennes upplevelser i skolan och senare utveckling.
Idén föddes när klassen skulle ha en återträff och Odell var den enda som inte fick någon inbjudan. Jättetaskigt, javisst, men precis som alla oss andra måste Odell ta konsekvenserna av sitt handlande. Och hennes tilltag var minst sagt ogillat av kanske en miljon svenskar. Så också hennes klasskamrater.
Det är rätt typiskt att virrpannor som Odell får sådan uppmärksamhet medan verkligt begåvade författare och musiker aldrig ens kommer i närheten av någon super trouper.
