Min bror blev 32 år, men han tyckte att det var nästan lika långt att bara bli 30 år som att bli 100 år.
Det mänskliga livet är ju bara en kort vindfläkt. Jag tycker min bror hade rätt.
Det spelar ingen roll hur gammal man blir. Nu när man ändå ska dö en dag.
En barndomsvän till mig och min bror fastnade i droger och blev bara 40 år.
Men han hade det ju eländigt fram till sin död.
Så får man ha det bra, så kanske man vill bli gammal också.....
Livet är hårt, men varför måste man tänka själv? Livet verkar ha standardiserade mallar som dem går efter, tror det är oberoende av vilken kategori man tillhör. De som inte tillhör dessa mallar slås ut ganska tidigt.
Beklagar dina sorger Melun, men du verkar ha kommit ur det värsta greppet?
Melun, jag tror som du att den som har det bra VILL leva till mycket gammal. Om man är någorlunda frisk och är lycklig och har ett innehållsrikt liv så vill man bli gammal.
MEN om man har mycket sjukdomar, elände och problem så vill man inte bli gammal.
Jocke, undrar hur du tänker då du säger att varför måste man tänka själv?
Jag tycker att ingen annan än jag kan tänka för min del.
Jag tänkte på mina röster, varför tänker dem inte åt mig, när det är riktigt svårt, ja då blir det ofta både stress och tomrum i hjärnan.
Kan inte tänka rationellt utan mina röster.
Jo, jag har kommit ur det värsta greppet. Jag antar att om man får leva längre, så får man erfarenhet av livet och allt blir inte lika akut som förut.
Men då måste man nog få vara så frisk som möjligt.....
