Förlåtelse.

har ni lätt eller svårt att förlåta och be om förlåtelse? :rolleyes:

Lätt... :hjärta

Svårt. <!-- s:oops: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_redface.gif" alt=":oops:" title="Embarassed" /><!-- s:oops: --> Jag försöker i det längsta att inte såra någon, ha fel eller ljuga, men i längden är det omöjligt att inte göra något som kräver att man ber om förlåtelse. Har gjort det så sällan, så det sitter långt inne...

Konflikträdd, tror jag det kallas på psykiatrispråk.

Invatto , inte är det nåt att skämmas för. jag har också svårt att be om förlåtelse och att förlåta andra.

jag tror att det har att göra med ens grundpersonlighet om man har lätt eller svårt med detta,

Isa-Alise har en optimistisk syn på livet, därför går det lätt för henne.

Kanske någon kan komma med råd hur man skall göra, men inga moralpredikningar behövs här.

Tja ungefär som inwatto här vaktar min tunga så gott jag kan och försöker lägga orden rätt och tala sanning om det inte är i vardagen och jag skulle såra någon genom att vara genuint uppriktig, speciellt i frågor om hygien, men ibland är det bara bra att vara uppriktigt ärlig i den frågan för att personen kan ta det på mycket rätt sätt om jag lägger orden rätt!

När det är uppenbart att jag har gjort något så ber jag om ursäkt och ofta säger personen då, det där behöver du inte be om ursäkt för och ibland blir de så arga att de måste jag be om ursäkt och då kommer den utan att de behöver säja det!

Det bara kommer och det har några ggr räddat mig från att få på käften på stan!

Jag avgör ifrån fall till fall om hur jag gör.

I de flesta fall kommer ursäkten direkt med en förklaring varför jag överhuvudtaget jag sagt något, då skapar man en förståelse hos den andre också och bjuder man då på ett glas kan man skratta tillsammans åt det!