Svag i tron

Jag känner att jag är som svagast i min tro just nu. Hur jag än vrider och vänder på det är jag i tvivel.

Jag tror på Gud, jag tror på Jesus, men Ordet ger mig inget och jag vara stirrar på det i hopp om att få kraft eller vägledning. Det känns tomt och skralt, som om jag inte längre har tro.

Någon som har råd?

Det jag själv fick höra när jag kände som du var att lita på förlåtelsen, på Guds nåd oavsett hur det känns. Att ta ett beslut att gå med Jesus oavsett om tron inte känns närvarande. Vårt förnuft är trons hjärta, fick jag höra, och det alltså det vi väljer med vårt förnuft som i första hand räknas. Du väljer alltså att följa, sen får du lita på att Gud kommer ge dig en tro som också kommer kännas. Ett tips till jag vill ge är gå till en bibeltrogen kyrka. Välj en kyrka där det inte bara predikas gröna skogar, utan det är bra om det också predikas lite salt.

Tron kan finnas i det undermedvetna.

zoidar skrev: Det jag själv fick höra när jag kände som du var att lita på förlåtelsen, på Guds nåd oavsett hur det känns. Att ta ett beslut att gå med Jesus oavsett om tron inte känns närvarande. Vårt förnuft är trons hjärta, fick jag höra, och det alltså det vi väljer med vårt förnuft som i första hand räknas. Du väljer alltså att följa, sen får du lita på att Gud kommer ge dig en tro som också kommer kännas. Ett tips till jag vill ge är gå till en bibeltrogen kyrka. Välj en kyrka där det inte bara predikas gröna skogar, utan det är bra om det också predikas lite salt.

Tack för svaret, så är det nog.

Jag tvivlar mer/får andra övertygelser när jag tar antipsykotikan.
En av anledningarna jag vill slippa medicinen.

När allt känns rätt, då vilar inga tveksamheter och då agerar man, det kommer från Gud

Jag talar som om jag var frikyrklig pastor.