Jag har genom min skolgång redan från början lärt att använda språket mer som man ska skulle jag nog säga, mellan klass 4-6 hade jag en lärare som har varit den bästa jag haft genom min skolgång, min pappa hade haft honom som lärare med och pappa var född 1925, det var ordning, en fast hand, men allt i god anda, ingen höjd röst, lugn hand och fast, vi fick rita och skriva berättelser väldigt ofta, fick inte skriva med upprepningar,fick man tillbaka och fick finna ett annat ord för samma förlopp, det är bra för du lär dig att lyssna till orden från start, det finns en rytm i språket när man skriver och jag brukar följa den, har själv väldigt svårt att läsa en text där det talade ordet inte får komma till sin rätt.För mig kan du tala om Gud, men det är kanske intressantare att höra vad du får genom att ha en kommunikation med Gud, vad är Gud för dig. Och inte så mycket att man bara citerar texter utan mer vag ger han till dig, vad får du tillbaka av Gud via din tro på honom. Förstår lite nu vad du menar med inre röster genom att läsa ditt inlägg.
Författare till inlägg
