Själsligt - andligt

Nu när jag är utan medicin känns psyket-själen mer öppen för det existentiella-andliga i tillvaron.... jag känner att det finns starka, goda upplevelser i denna sfär som hjälper och ger glädje och ro....

Är det fler som känner så? Eller annorlunda? Är man mer öppen för det existentiella vid psykos eller gränspsykos? Det mystiska? Det andliga? Är det bra för just dig? Eller dåligt? Hur upplever du det?....

Försökte erbjuda 4 svarsalternativ på omröstningen - "aldrig" fattas på omröstningen - jag försökte rätta till det, men det funkade inte, kanske Admin kan hjälpa till med det...

Jag har kollat i databasen och där fanns alla fyra alternativ, men bara 3 visades. Det betyder att det kan vara en bugg i programvaran, som visar de olika alternativen. Jag har kortat ner omröstning till 3 alternativ därför. Kanske kommer det en buggfix i framtiden, som löser problemet med mer än 3 svarsalternativ.

Mina psykoser har jag aldrig upplevt som
behagliga, något som jag längtar till.
Särskilt de första psykoserna var enormt
skräckfyllda.
Men jag har också upplevt mycket mystiskt,
andligt utanför psykoserna. Vad som beror
på vad vet jag inte.

Jag har aldrig upplevt något positivt med min första psykos. det var mycket ångest och jag kunde inte äns lita på mina närmaste. jag blev apatisk, kunde sitta för mig själv i mörkret i flera timmar. i min andra psykos som inte var kanske lika allvarlig, men då var det mer hallisar och paranoia än min första psykos. min andra psykos var också negativ.

jag upplever inte alls min psykossjukdom som positiv, det är hemskt att leva med förvrängd bild av verkligheten. Där alla plötsligt försöker göra en illa.

Håller med om att det kan vara väldigt skräckfyllt att vara i gränspsykos /psykos, mycket ångestladdat.... men för mig finns det också något positivt... en sorts nära kontakt med något större än den yttre verkligheten... inte röster som skulle vara Gud eller Jesus eller nått sånt... mer en sorts närhet till livet... upprymdhet... närhet till naturen... och nått större... när ångesten inte uppfyller en helt...

Orvar - nej, ingen ro i att vara sjuk, men tillståndet kanske inte enbart är sjukt... kanske också kan innehålla något livsberikande.... detta utan att förminska lidandet, ångesten, eller skräcken i en psykos....
(Jag har inte schizofrenidiagnos, däremot har jag haft flera psykoser och levt större delen av mitt liv med gränspsykotiska upplevelser)