Ni med AS-diagnos

Ett barn i min närhet är rätt egen. Hen är sex år och leker tydligen inte ofta med andra barn. Är mer intresserad av de andra barnens leksaker. Hen verkar heller inte förstå att lillasystern blir ledsen när hon blir knuffad av henom.

Hen är dock en riktig hejare på att bygga lego. Har bra ordförråd. Jag tycker det luktar lite asperger om barnet. Föräldrarna ska gå till BUP med barnet.

Min fråga är, ni med aspergerdiagnos, hurdana var ni i den åldern? I sexårsåldern. Om ni minns alltså.

Tack på förhand!

Autism brukar oftast diagnosticeras före 10 års ålder. Aspergers räknas idag till autism.

Minns väl inte så mycket innan skolan, men har fått återberättat att jag var bråkig på dagis o tyckte om att "arrangera olyckor" o slängde träklossar på de andra barnen så de fick åka till sjukhus o sånt. Samma hemma, jag kunde t.ex. skruva ut alla skruvar ur ett bord o lurade min lillasyster att krypa under det så att det rasade ihop över henne...

Men jag tyckte också mycket om att bygga med lego.

I grundskolan var jag något bättre än de andra, kunde läsa när jag började skolan, var bra på matte, m.m. Då hade jag rätt bra med vänner o jag mådde bra. Men sen rasade allt i gymnasiet. Men fick inte diagnosen Asperger förrän jag var 24-25 år.

Richard, blir du lätt uttråkad, när du så ofta vill ställa till drama?

Då blev jag nog det, o visst det har väl fortsätt nu i vuxen ålder, jag gillar ju att mixtra o trixa med allt, men det är väl mig själv jag utsätter. Idag är en sån dag som man kan bli uttråkad på, men lyssnar lite på poddar o sånt istället.

Jag har bara känt en person med AS. Eller, hon hade alla kännetecken men fick ingen diagnos under tiden vi umgicks. Men vad jag förstår så hade hon alla tecken på AS, rena skolboksexemplet.

Vill inte vara sån alltså, men denna människa var bland de mest ego jag träffat. Specialintressen och hela baletten. Asocial var bara förnamnet, hade ingen koll på det sociala livet med andra. Var extremt lättkränkt och kunde börja gråta om man hade en annan åsikt än henne. Snodde idéer från mig och gjorde dem till sina egna. En gång upptäckte jag att hon lipade åt mig när jag var av en annan åsikt än hennes. Skadeglad, rädd för småsaker men kunde börja skratta så fort någon (jag) råkade ut för något speciellt.

Kort sagt, en genomjobbig tjej som jag "gjorde slut med" efter några år.

(Vill inte mena att alla Aspies är likadana. Naturligtvis handlar det mest om personlighet).