Ni med AS-diagnos

Tack Richard och MsTibbs för att ni delar med er! :hjärta

Om ni fick ge er själva nåt tips när ni var i grundskoleåldern, vad skulle det vara? Eller vad skulle ni velat att omgivningen gjorde annorlunda?

Tro på dig själv. Vill du inte ”leka” med kompisar för du är fullkomligt slut efter en hel skoldags ofrivilligt socisliserande, så gör inte det! Önskar AS-föräldrar kunde respektera detta!!!

Borde bett om att få slippa skolresor. Den energin som gick åt till det hade jag antagligen behövt till annat. Jag trodde att jag skulle bli mer social och utåtriktad om jag övade på att utsätta mig för t ex skolresor, läger och utflykter men det kunde inte vara mer fel.

Jag är osäker på min Asperger - jag hade inte något typiskt specialintresse, bl.a.

Men jag lärde mig läsa sommaren innan jag fyllde sex år. Jag har lite minnen från tidigt i livet, men inte så lätta att tolka.

Jag hade helt klart något problem i skolans första klass, och kanske också i lekskolan innan. Jag tävlade nämligen så extremt för att skriva en sida med bokstäver och komma fram till fröken och visa, att det var sjukt.

Jag är jätteglad över familjen, sorgset visserligen ändå...

Jag är osäker på vad som regerade mig.

De med Aspergers får lära sig att vissa saker gör man bara inte som typ göra något som tyvärr att andra har känslor på vad de gör som tyder på noll empati, de måste under uppväxten lära sig att vad de gör kan andra känna det som att ja, den personen har gjort mig ont. En med AS måste lära sig det för att kunna fungera socialt

MsTibbs och Cider,
Tack för svar! Det verkar på er som att ni blev utmattade av det sociala som barn?

Jag fick diagnosen atypisk autism i vuxen ålder, men känner inte igen mig i autismspektrat. Vissa grejer lite ja, men inte att jag känner "det här är jag så det skriker om det" när jag läser om AS-diagnosen. Jag känner mig inte hemma på Aspergerforum.se heller.

Notwoodstock,
Tack för att du delar med dig! Häftigt ändå att du lärde dig läsa så tidigt!