Våra Mammor!

Jag har en överbeskyddande mor som ständigt vill varna mig för farliga saker som rök inte, snusa inte och drick ingen alkohol. Tänk om du går hem med den tjejen hon kan bli med barn, vem ska betala underhåll för barnet och bara bankar in orospropaganda. Kanske skulle man gå i kloster! 

Min mamma sa att jag inte behövde bli något "helgon".

Var du foglig som barn Geta? 

Ja, väldigt foglig och anpassad.

Min mor behandlar mig som jag vore ett barn. Jag har en störd relation med min Mor. Ibland önskar jag att hon vore död så hon kan sluta med att säga till mig vad som är rätt eller fel. 

Min mamma är snäll. Klart att hon inte tycker om att jag började röka, men jag snodde hennes egna cigaretter när jag var liten. Hon följde med nu när vi var hos veterinären o det kändes bra, men hon var tydligen "tvungen" att tala om för veterinären att jag har asperger... Men jag bryr mig inte om det ändå.

Jag har alltid varit självständig och skitit i vad morsan säger. Gått min egen väg. Idag har vi en okej relation. Förutom att hon ska diskutera medicineringen. Jag har sagt att det är en sak mellan mig och läkaren.

Nu senast jag blev inlagd, då nämnde hon ingenting om att medicinen skulle vara dålig. ”Det är bra att du har dem.” Sa hon. Hon protesterade inte ens mot att jag fick ECT. Det förvånade mig en aning.

Min mamma har jobbat som kurator på sjukhuset, så hon vet vad de flesta av mina mediciner är för nått men hon tyckte inte om när jag fick Sobril som 16-åring o ibland tyckt att jag har lite mycket medicin. O hon tyckte inte om att jag lyckades tjata till mig Lyrica också...