Jag känner mig värdelös. Jag klarar inte av skolan och det känns som jag inte klarar av någonting. Jag har dåligt minne, kan inte planera, känner ångest över minsta lilla. Jag förstår inte vad jag ska göra. Jag måste ta kontakt med Psyk och prata om detta. Känns som mitt liv faller sönder.
Om det är någon tröst har sjukdomen drabbat många på samma sätt, ingen med en psykossjukdom är helt frisk och många har gått igenom samma eller på liknande sett, sedan redan innan sjukdomen.
Jag tror att många här kan känna igen sig i det du beskriver, jag gör sannerligen det. Studier har för mig varit ett evigt tragglande med ångest och avhopp.
Har du någon kontakt med psyk just nu? Vad för slags kontakt hade du funderat på?
Tack för era svar. Det betyder verkligen mycket. Jag har bara sporadisk kontakt med psyk. Jag har bett om att få kontakt med sjuksköterska men jag har inte sagt att det är akut. Jag har ganska täta läkarsamtal dock. Jag har ett imorgon. Jag vet inte om de kan hjälpa mig med detta. Jag har heller ingen psykosjukdom utan har en diagnos psykos ospecificerad men det varade i 6 månader och jag känner igen mig i de negativa symptomen. Jag hör inga röster men jag kan inte fokusera på saker. Bara att laga mat är ett projekt. Det känns som det är ett luftslott som faller sönder.
Jag vet inte om det kanske skulle kännas bättre om jag fick en psykiatrisk diagnos eftersom jag känner mig handikappad.
Tar du några mediciner just nu? Om inte kan det kanske vara aktuellt, om du har det kanske de behöver justeras eller bytas ut. Negativa symtom kan vara mycket svåra att bli av med. Det jag kan komma att tänka på som skulle kunna minska symtomen är regelbunden motion och eventuellt medicinen Reagila. Den har jag dock ingen personlig erfarenhet av utan har bara läst att Admin1 har skrivit om den.
Oavsett tycker jag du ska prata med din läkare om detta och be om att få någon akut samtalskontakt. Det gjorde jag när jag kände att mitt liv höll på att trasas sönder och fick ganska snabbt en tid till en väldigt bra kurator.
