Plocka du ner snaran. Det är aldrig värt att ta livet av sig. Livet är så mycket större än att lämna det frivilligt. Och livet ger dig alltid nya chanser. Tycker du ska gå in i arbetsträningen med öppet sinne och vantrivs du så kanske du kan byta till något annat. Dessutom brukar de här platserna ge dig en position som passar dig och dina förutsättningar.
Har inte heller någon musikutbildning men fick ändå jobb som gitarrlärare, det var ett helt ordinärt jobb. Det var på Studiefrämjandet. Så pröva med att söka trumlärarjobb på de olika studieförbund som finns där du bor. Du behöver inte berätta om din psykbakgrund, det gjorde inte jag!
Jag hade de flesta typer av elever när jag jobbade men de flesta gick för att de hade ett genuint intresse av att lära sig. Grupperna var dock jobbiga eftersom nivån på var och en var så olika. En grupp bara jävlades med mig så jag sade till bråkstakarna att gå hem, de behövde ju inte vara där. Då blev de genast lugna och fogliga.
Trummor kan man ju inte spela i grupp(!) så du lär inte hamna i samma situation. Tycker du ska "knacka dörr" och fråga om de behöver någon trumlärare. Och absolut gehör är inte dumt att ha!
