Hur känns ångest?

Jag ska ha en halvtimmes föreläsning om ångest om några veckor. Jag har haft både stark och krypande ångest men något annat har alltid varit mer påträngande så ångesten har kommit i skymundan. Har inte formulerat mig knappt alls om ångest. Och nu ska jag skriva en text

Jag har 15 minuter men behöver 15 minuter till.

Hur har jobb att det med ångest? Hur upplever ni den hur känns det? Hur tänker ni i ångesten och har ni några tips på hur man ska hantera den? Vad tänker och tycker ni?

Jag har beskrivit dödsångest som att det luktar, det luktar skit på tre meters håll i denna text
www.viska.se/kunena/dikter/896-den-jag-lose?start=0

Andra delen i texten hade en präst med i en Tema gudstjänst, jag gick till en psykolog på den tiden och mina texter hade hon. En präst fick se texten hos henne och han ville ha slutet med för att det andas hopp hon lovade honom att han kunde ha texten i en gudstjänst. Jag gav henne rätt och var med vid predikan som handlade om de som gått före utan att passera gå. När Gudstjänsten var över sade prästen tänd ett värmeljus och sätt i altartrappan för dem som tagit sina liv. hela altartrappan var full med värmeljus
www.viska.se/kunena/dikter/896-den-jag-lose?start=0

Den ångest jag hade då, utmanade jag och inom mig, vände jag mig om inom mig och utmanade ångesten jag sade nu kan ni lägga vad som helst i andra vågskålen jag gör inte som ni säger, jag kompromissar inte mera för det ni vill göra, jag viker inte en tum.

Resultat av vad de hotade med vart det i verkligheten inte ett spår, det enda var att de förmådde inte ett piss i verkligheten det var bara en maktfullkomlighet
inom mig. varje gång efteråt gick bara lättare och lättare att inte göra det som ångesten hotade med. I dag fri från ångest och rädslor, men iakttar normal försiktighet

Kan du ta emot det, Amandara?

Ångest kan kanske vara ett förstadium till paranoia. Jag tror ångest innebär förlorad sjukdomsinsikt. Man förstår inte att man är rädd för något, som man inte borde vara rädd för.

Läs detta:
www.viska.se/sjalvhjalp/motverka-angest

För att utmana min paranoia hade jag länge min ytterdörr olåst och jag har varit med om att någon stod i min hall och lågt ropa Nisse (kl 0300)alla jag då kände visste att jag sov med min dörr olåst men samtidigt varnat dem för att gå fram till mig, som jag förklarade att jag hade vapen i anslutning till där jag sov och jag varnade allvarligt, att gå fram till mig och väcka mig stå på behörigt avstånd annars kanske ni inte överlever.

Numera låser jag min dörr, jag är fri från all paranoia.

Några som är riktigt paranoida är de flesta vårdpersonalen det är en yrkessjukdom för dem, de flesta av vårdpersonalen vill knappt ha kaffe och det jag bjuder till kaffet, kakor och annat fikabröd äter de inte men något som de flesta accepterar är dubbla styck saker i sin förpackning

De är inte rädda för din mat Nisse! Smitta är de vaksamma med! Magsjuka mao! De tar det säkra före det osäkra o äter eller dricker inget hos alla sina patienter. Ingår visst i de förhållningsorder de får.

Personalen skulle inte kunna äta och dricka kaffe hos varenda patient. Det är en omöjlighet. Det finns bestämmelser hur personalen ska bete sig. Din sjuksköterska är nog ett undantag, Nissegossen. Han tycker nog att det är terapeutiskt att äta hos dig.