En bedrift i att ha en synaps.
I moloket sken. Dundrar vi vidare
genom safarin. Ett troget ståtligt
ställe i Afrika. Jeepen gasar på.
Det vi inte ville se är här för att
stanna. Vi färdas genom tillstånd
och den ringa tid vi inte är i Afrika.
Tillhör vi en konstitution. Vi står alla
och skakar galler fast vi inte vet det.
Förfulandets dogma. En trasig
mongolid blir helt plötsligt pepprad
av en eller två poliser.
När man är i nöd vad hände sedan
med mina tolv tappra försök.
Vi bor i en infrastruktur på gott och ont. Vi vill inte ha hjältarna
Fast vi behöver dem. Det är paradoxalt.
En av de få fegisar tar namn en famn full och torterar. Med små antydningar
i ett farsot sken. För att jag skall läsa sist och få mest vetskap. (all vetskap)..
Om en person som är så härjad att
TOM rätts psyk och/eller fängelse
skulle få mäktig inverkan.
