Solen letar sig
fram, bakom
ditt hjärtas
jalusi
Äntligen ser du
alla dina välsignelser
äntligen tackar du
och dansar segerdansen
i skuggornas strålglans
Planeterna cirkulerar
och tyngdlagen
framför sin kärlek
till dig:
Du är inte ensam
Kaskader av stjärnskott
förlossas ovan ditt huvud
Det finns en plan
och det vet du idag...
Segerdans? Jag är för gammal att tro att det finns någon segerdans över huvud taget! Vi alla sitter på samma båt. Dessutom är det ingen tävling livet än må många verkar tro men det kommer bittert svider, tro mej jag vet. Planer? Det är en illusion av kontroll egentligen har vi ingen kontroll över huvud taget dessutom finns det inga högre krafter som förutbestämt allt! Om man måste tro det så måste livet kännas meningslöst att vara fast i ett oändligt stort lidande för det är bestämt så, då måste dom högre makterna som förutbestämt allt vara onda och inte goda. För annars mening med livet kan man hitta och det heter som du nämnde kärlek. Ingenting annat spelar egentligen ingen roll.
För oss med psykoser är att förhindra nya perioder av psykoser vår mening med livet. Mer än så blir det inte för oss.
