Preppern är inte längre en galning

Tja, jag är väl det som står omtalat i rubriken, prepper eller survivalist som det också kallas. Vi har en till på sidan och det är Isa-Alise. Vi skriver och tipsar saker vi hittar om hur att leva i ett samhälle som inte längre fungerar. Kom nu ihåg att sist det var hungersnöd i Sverige producerades tillräckligt med mat inom landet. Problemet var då att vi hade då ingen logistik som kunde frakta mat till de som svalt.

Även 1918 hade folk det svårt och i Göteborg var det hungerkravaller. Det är omskrivit i musikform och det finns att lyssna till. Då producerades tillräckligt mat, men maten skeppades ut ur landet pga att folk var giriga och mycket gick till Tyskland och de kunde sålt mer. Under ww2 så hade dåvarande regering fattat och infört ransoneringskort och folk slapp svälta.
Nu åter till artikeln www.expressen.se/ledare/patrik-k ... n-galning/

Kan direkt säga att jag, trots att jag vet hur jag skall göra för att finna mat i naturen, så sätter min dåliga kondition in så jag tror inte jag överlever någon längre tid. Den som däremot överlever är Isa-Alise och även de som är med henne!

Kan det vara någon fördel att vara den siste överlevande?

I princip ger jag Expressen rätt. Samtidigt finns det i prepper-kulturen drag av egoism och självtillräcklighet. Man månar om de närmaste och sig själv och tycker att andra ska göra detsamma. Som Nisse skriver; har man fysiska handikapp eller väldigt skral på att gå p g a ålder, så har man ingen inbyggd reserv för dessa påfrestningar. Och vad gör man om man inte har pengar till att skaffa sig stora förråd av mat och förnödigheter?

Man söker mat där den finns att få. I skogen är det aktuellt att vara tjuvjägare, samt att man fiskar vilket är olaga fiske. Hur kan man äga en skog eller en sjö? Förr länge sedan var det inte någon som sade, det här är min skog om det inte var så att man hade tillskansat sig makten och var kung.

Vet man hur man skall göra, kan man lära sig överleva. Det kostar inga större summor att gå en kurs i överlevnadsteknik och innan det är aktuellt att fly, träna sig i ett lugnt läge för att vara beredd i ett skarpt läge. Något som är svårt att få tag i ute i busken är fett! Det är kroppens bränsle. Den som har lärt mig, har själv en lätt packning när han går ut, men i den ligger en flaska matolja.
Det har berättats om en, jag säger här indian, vilket är inkorrekt, men det var där över så att det han tog med sig ut i skogen var en yxa och tre tändstickor...

I min packning ligger ett sågblad och jag gör precis som bönderna gjorde förr i tiden tillverkar min såg ute i skogen. Ni har säkert råkat på den på landsbygden och ni har sett den i träslöjden och det jag har med mig är några stora nyckelringar i min nyckelknippa och ett snöre. Utav det gör jag en gammaldags vedsåg.

Min lärare i överlevnad skulle direkt invadera stadens parker för att hitta mat.
Nu smakar ju inte maten i naturen så himla gott därför är det ingen som äter av det och de får stå, för att ingen vill ha det i dagens läge. Nu talar jag inte om här vad som går att äta i naturen utav växter för att det bör en handledare göra. Detta för att växter som ser ut på samma sätt vad det gäller rötterna, vid olika tider på året. Den ena är ätlig, den andra skall du överhuvudtaget inte låta komma i din mun, det räcker med en tugga så dör du och då en kvalfull död och det finns inget botemedel.

Detta eftersom i svensk natur går det inte att använda den teknik som internationella överlevnads böcker talar sig varma om. Detta för i svensk natur dör ni. Sedan är det ju bra saker man kan lära sig. Tekniken om hur man tillverkar saker av det man har, som man behöver är bra att lägga på minnet., samt kompendier med ätbara växter i Sverige. Samt en kryddbok är inte heller helt fel.

Cosmos skrev: I princip ger jag Expressen rätt. Samtidigt finns det i prepper-kulturen drag av egoism och självtillräcklighet. Man månar om de närmaste och sig själv och tycker att andra ska göra detsamma. Som Nisse skriver; har man fysiska handikapp eller väldigt skral på att gå p g a ålder, så har man ingen inbyggd reserv för dessa påfrestningar. Och vad gör man om man inte har pengar till att skaffa sig stora förråd av mat och förnödigheter?

man ska undvika å kalla sig admin1 då.

Man brukar säga, att med det i packningen som du har med dig. Ja, då kan du överleva i tre veckor, men lever du längre har du funnit ditt sätt att överleva på. Då är det grattis och för tidigt att slipa gravstenen.