Nalin Pekgul om dagens psykiatri och valfrihet (Expressen)

  • Pimed
  • Besökare
  • Besökare
3 år 5 månader sedan #1291450 av Pimed
Första gången jag blev inlagd var jag åtta år. Skolan kom på att jag tjuvrökte och hade snott pengar. Så dom ringde socialen och jag hamnade på psyket. Psykets personal skällde hela tiden ut mej för jag kallade dom för olika svordomar och lyssnade inte. Ibland pekade jag finger och sa "fuck you mutherfucker". Dom blev helt galna på mej. På 80 talet var det ovanligt att barn sa så och tjuvrökte och snodde pengar. Dom gjorde rorschachtestet och frågade vad du ser. Jag sa att jag såg inte ett jävla skit! Då sa psykologen du måste svara vad det liknar då sa jag "det liknar ett rövhål"! Jag var rapp i käften. Jag skulle inte ha varit så uppkäftig för jag blev socialt omhändertagen och hamna på ett internet för stökiga barn och ungdomar och jag blev utsatt för sexuella övergrepp. Försökte ta mitt liv när jag var tio eller högst elva år. Vilket oxå var väldigt ovanligt att barn försökte ta sitt liv på tidigt 90 tal. Idag till och med fem åringar vill ta sitt liv. Min mamma fick vårdnaden tillbaka när jag var elva år. Ett par år senare började jag dricka alkohol och röka på. Var kompis med äldre ungdomar. Så polisen tog mej och jag vägrade lämna pissprover så tre polismän höll fast mej för blodprover. Så åkte jag dit för cannabis. Så när jag var fjorton år hamnar jag på behandlingshem för ungdomar som knarkade och drack. Var där i två år och det var en av dom bästa perioderna i mitt liv. Dom som hade behandlingshem var riktiga flummare.
Mer
3 år 5 månader sedan #1291467 av Cosmos
Rorchachtestet är lite lurigt. Hur du reagerar, oavsett hur, betyder alltid mycket i genomgången av ditt test. "Ett rövhål" avlästes också, säkerligen att du var en mycket aggressiv individ (barn) med auktoritetsskräck. Vad vet jag? Kan inte Rorchach, det krävs specialistutbildning för detta, men däremot har jag administrerat det, givit det till patienter, så har specialisten sedan tolkat det.
  • Pimed
  • Besökare
  • Besökare
3 år 5 månader sedan - 3 år 5 månader sedan #1291471 av Pimed
Det var nog inte jag som var aggressiv däremot blev vuxna det på mej för jag bad dom dra åt helvete. Sa att jag såg ett rövhål. Hålla käften. Fick you mutherfucker och peka finger. Jävla fitta och jävla rövhål kallade jag personalen på psyket för. Dom blev skitarga och aggressiva på mej. Så satte dom mej på ett internat och tack vare sig, psyket och skolan hamnade på ett ställe där jag blev utsatt för sexuella övergrepp. Min mamma förlorade sitt barn som försvann pga sexuellt våld. Ibland tänker jag på hämnd så in i helvete. På förgriparen. På läkaren och psykologen från psyket. rektorn som ringde socialen. Och min social sekreterare. Jag har skrivit ett filmanus om hur illa och blodig hämnden blev. Manuset heter - Dödslistan! Det var bästa terapin. Njuter som sadist av tanken. Men det är bara fantasier om hämnd som jag skulle aldrig absolut inte kunna göra hur gärna än jag vill.

Nej jag hade inte auktoritetsskräck. Människor var korkade. Folk som sa jorden är inte platt hängdes. Och jag tyckte dom var jävligt korkade som behandlade barn så jävla dåligt att dom låste in oss. Dom kan andra ungarna var lydiga. När jag ifrågasatte vuxna och inte lyssnade så förstod dom andra barnen aldrig hur fel det är och var. Och jag blev chockad att dom reagerade ingenting. Utan var likgiltiga och nollställda.
Last edit: 3 år 5 månader sedan by Pimed.
Mer
3 år 5 månader sedan #1291498 av Admin1
Nalin skriver om de som saknar sjukdomsinsikt och därför tackar nej till all hjälp för de anser sig friska. Det krävs nog ny lagstiftning om tvångsboende på gruppboende eller tvångshjälp med boendestöd.
  • Geta
  • Författare till inlägg
  • Borta
  • Jubelhedersmedlem
  • Jubelhedersmedlem
Mer
3 år 5 månader sedan #1291513 av Geta
Kan undra hur vanligt det är att studenter på KTH blir psykotiska? Vi har haft några exempel här.
  • Pimed
  • Besökare
  • Besökare
3 år 5 månader sedan #1291538 av Pimed
Geta jag vet en student i master i matematik som blev sjuk i schizofreni. Vi var goda vänner. Hon förutspåddes en framgångsrik karriär inom matematik. Tyvärr är vi inte vänner längre för hon tycker jag är sjuk i huvudet ibland. Vad är hon då? Försök argumentera med en matematiker. Omöjligt. Hon kommer aldrig förstå att hon är sjuk i schizofreni. Men jag räddade hennes liv. Hon fick tillbaka sitt liv tack vare mej. Otack är världens lön. Men jag är glad för hennes skull och önskar all lycka, välgång och välmående!