Människor som säger sig prata med de döda

Jag har pratat med döda, änglar, andemakter, ärkeänglar, överdjävlar, demoner, mina delpersonligheter, levande människor, biskopar, ja jag kommer inte på fler. De är alla lite olika och man kan lära sig skilja på dom. Dock måste man hela tiden se upp med att den egna hjärnan färgar mötet med "anden". Helt ren är inte kommunikationen. Därför bör man avstå om man kan.

Kul att se hur tankarna går hos de som själva haft psykos och ändå i stor utsträckning följer den etablerade vetenskapen, men trodde det var fler öppensinnade på viska.se

Man är inte "öppensinnad" bara för att man tror på detta. Det handlar istället om mental hygien. Att inte förgifta sin hjärna med den här typen av tankar.

Jag råkade ut för "spöken" i tonåren. Jobbade på en hantverksbutik som låg i ett hus som tidigare varit sanatorium. Vid olika tidpunkter hörde jag rosslande andetag som kom från alla möjliga håll. Till slut hade jag med de hem också och hörde dem i mitt rum. Hemskt.

I tonåren hade jag väldigt mycket funderingar på döden och hade också en psykos då allting förvärrades. Ingenting jag önskar min värsta fiende.

Det är klart att man inte ska syssla med sånt här om det inte är sunt.

Jag har sett döda ända sen jag var barn. Lika tydligt som andra människor. Men det är ingenting jag vanligtvis pratar om. Men det har hänt när vissa döda ger inte sig då förmedlar jag budskapet och dom fåtal jag har förmedlat till blir förvånade att det stämmer så jävla bra. Men jag är skeptisk ändå. Därför pratar jag ytterst sällan om det.

En av fem Svenskar säger samma sak