Bästa inläggningen

  • Frankie
  • Frankie Profilbild
  • Besökare
  • Besökare
04 aug 2011 05:14 #419600 av Frankie
Svar från Frankie i ämnet Bästa inläggningen
PS: jag blir alltid tight med mina rumskamrater på psyket. Jag hart även umgåtts med dem utanför sjukhuset, efter det att vi blivit utskrivna.
Det har förstås varit rätt problemfyllt. Inget jag rekommenderar.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Mer
06 aug 2011 13:15 #419620 av Admin1
Svar från Admin1 i ämnet Bästa inläggningen
Jag har bara varit inlagd en gång och en kortare tid som en vecka. Efter ett par dagar tyckte jag det var väldigt trist och ville hem.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Mer
06 aug 2011 15:47 #419650 av Isa-Alise
Svar från Isa-Alise i ämnet Bästa inläggningen
Jag tycker att bemötandet är bättre på 2000-talet än på 1970-1990 talet. Men jag vill nog inte kalla någon inläggning för bra.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Mer
06 aug 2011 15:52 #419651 av Geta
Svar från Geta i ämnet Bästa inläggningen
Jag var inlagd på 1970-talet och jag upplevde inte inläggningarna vara värre än idag. Det fanns resurser på ett annat sätt inom psykiatrin då, än vad det finns idag.
Psykiatrin var inte uppbyggd av stafettläkare då, utan det fanns läkare som verkligen var intresserade av psykiatri.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Mer
06 aug 2011 16:07 #419652 av björk
Svar från björk i ämnet Bästa inläggningen
Jag då kom först in på psyk akut. Där var de kaos o oreda. En man blev rakad av sin fru som grät och beklagade sej och hävdade att han skulle prata om allt från 1990 o framåt. Där satt jag frånvarande o fattade ej mycket. När jag kom dit först var det en herre Som hette "Dag" Som tog hand om mej. Då slog jag i vägen. Då sa han inte slå.

Det var avskyvärt att va på psyk akut ingen pratade med mej. Någon kvinna ledde mej då och då. När jag skulle tala i telefon var den vaktad av en patient. Det var en som skrek som ett vild djur. Sen blev jag då flyttad tur tänkte jag. Men jag hade ångest då först när jag kom till den nya avdelningen. För jag ville att de skulle vara annorlunda mot psyk akut. Då kom en man in i rummet med tal problem kraxade fram orden.

Skall vi underrätta anhöriga och i så fall vem om något händer dej. Det var lite småjobbigt för min del att tjaffsa mig igenom sånt trams iochmed att alla mina anhöriga är kvalificerade dumhuven. Nu långt senare sitter min bror mer o mindre på mental sjukhus detta är 12 år senare han vänta på den han höll inne med allt de. Dessutom höll min pappa inne med att han e bög tex.

Sen flöt dagarna på efter jag pratat med den kråkan. Han pratade som en kaja. Christer heter han. Jag lyssnade på sky radio med en som hette Lukas tror jag. Han kunde precis alla låtarna o la pussel på 5000 bitar på nolltid så förflött han sina dagar. Sen var det en jag spelade schack med som hette Daniel. Han tog häst portioner. Speciellt När det var spenat potatis samt stekt falukorv då tog han kilovis med potätter. Han hade en snygg mamma och ville hem till os varför han sparkade sitt telefon kort fram o tillbaka genom korridorren. Han var även intresserad av sport speciellt då Peter Forsberg. Tror han hade borderline.

Sen var det en som hette Maria som inte hade ngn stans att va. Då fick hon ett glädje besked hon hade fått en sattelitt lägenhehet.Ja men de var under en svart klubb så den ville hon inte ha. Han taffsade jämt på mej. Gärna min gump titt som tätt. Jag sa vi kan väl ta i hand istället för att du Taffsar osv osv ja de gick med viss framgång. Hon hade panik ångest o larmet gick någon gång o hela flocken kom.

Inspringandes fram alla avdelningarna. Hon har jag sett senare liksom Christer och hon bor i området. Verkar i lite bedrövligt skick deprimerad o så ! Sen fanns det en body builder. Som släppade sina slöffser efter sig. Han satt jämmt i rök rummet o glodde på ett förgånget foto. Vet inte vem de föreställde. Han brusade upp sig någon gång då någon hade förlagt hans ciggrett tändare. Annars var han lugn. Jag hade respekt för han men Maria var inte ett dugg rädd för han. Han tog fruktansvärt med mat. Potatisar var annars populära. Det var en som vägrade äta en heroin missbrukare som fick sond matas. Som senare innfunnit sig på samma träffpunkt som jag. Men som dog i duschen av canser. Jag själv visste varken fram eller till baka och var i fullständigt bedrövligt skick tyvärr :cry:

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.792 sekunder