Varför blir man inlagd?

Räcker det med ångest för att bli inlagd? Jag tror inte det. Det står på nån sida jag ibland går in på att "vid lättare psykiska besvär så som ångest och depressioner..." Något sånt. Jag har själv aldrig velat bli inlagd. Men i början av min sjukdom gjorde jag som personalen sa och hamnade då frivilligt på avdelningen flera ggr. Nu får de ta mig på LPT om de ska ha in mig.

Tror inte att man blir inlagd i första taget idag. Ångest räcker nog inte. Har bara blivit inlagd när jag varit psykotisk eller prepsykotisk.

det krävs för det första att någon anmäler en

sen hänger det på att sköterskan har åsikten att det behövs vidare, och sen behövs det att Läkaren ger order om det i princip.


Satan är denna världens gud.

Jag duckar, jag värjer mig. Insomnia sätter sina spår. Jag känner igen mönstret. Tips, osannolika "sammanträffanden" och annat jox. Må fan ta vården om jag blir LPT:ad. Jag måste fira jul med mamma och pappa, medans de fortfarande lever. Jag handlar mat och alkohol åt dem. Tro nu inte att min mamma och pappa super, men de gillar att smutta på whisky och ta en o annan gin & tonic. Pappa dricker ibland en 33:a öl till maten, men inte varje dag. Jag måste finnas där för dem. Mitt liv är det bara skit med, men de är fullgoda medborgare.

Jag har blivit inlagd när jag själv bett om det, då jag var rädd för rösterna som pratade i mitt huvud. Har inte blivit nekad.

Ja, det känns tryggt att bli inlagd och inlåst, när psykosen härjar med en.