Plågsamt att umgås

Ring någon som vill prata med dig!

Jag tycker det är plågsamt att prata i telefon.

memphis skrev: Jag tycker det är plågsamt att prata i telefon.

Det kan vara så, speciellt om xx ringer 3.30. Det har hänt!!

En person jag lärde känna tidigast 2003 ringde, han undrade om jag ringt honom (skyddat nummer). Han är så snäll och trevlig. Jag tycker att jag är ungefär som jag var när vi lärde känna varandra. Hans sambo har viss psykisk problematik och han självskadade under en kortare period (innan jag kände honom.

Jag har kanske skrivit detta förut, men jag har blivit bekant med en man som ibland (sällan numera) går till en mötesplats. Vi stötte på varandra i veckan och pratade lite. Men det är mest öl och fylla i hans huvud. Missförstå mig inte nu, han är väldigt trevlig, men ölsnacket kan bli lite jobbigt. Det är över ett år sedan jag var hemma hos honom, kanske går jag dit igen snart.

Jag var på musikevenemang i söndags med en bekant som jag inte känner väl. När vi väl var på plats på musikstället så träffade vi några andra som vi kände. Det kunde ha varit kul om jag bara inte fått så enorm ångest av surret runt omkring (fullsatt). Händerna skakade och hjärtat slog dubbelslag. En stor värkande klump i solar plexus. Fan, vad less jag är på detta. Ska man inte kunna socialisera på ett vettigt sätt?