Kroppen eller själen klarar inte att vara deprimerad, sorgsen
hur länge som helst. Förr eller senare kommer det en rekyl
med eufori, som kan upplevas som en religiös uppenbarelse.
Varför klarar inte kroppen av att vara sorgsen? Jag var så deprimerad så jag ville dö. Var trött på att må dåligt. Varför kunde inte kroppen låta mig dö då? Var det kroppens självbevarelsedrift ?
Jag har haft bara en psykos, men då förstod jag själv att vanföreställningarna inte var sanna utan jag lade in mig frivilligt. När jag fick antipsykotika så minskade vanföreställningarna, men jag upplevde ändå ett behov av att diskutera vanföreställningarna jag hade haft.
Egentligen borde man få göra detta med en psykolog när man är inlagd för att kunna lägga vanföreställningarna åt sidan och inte tänka på dem mer. Det vore bra att få bekräftat av en annan person att det bara var hjärnspöken. Jag tror att om man inte bearbetar och avfärdar sina vanföreställningar, så kan de återkomma senare.
Det värsta en människa kan säga, är "jag förstår inte" utan att anstränga sig eller visa en nyfikenhet att man vill den andres bästa utan baktankar.
Det värsta jag kan tänka mig för scenario är att leva med en död ting i närheten. Jag tror det är den som uppmanar till självmordstankar. Då gäller det att intala sig att man ska vara plikttrogen och ställa upp på det man kommit överens om sinsemellan. En annan människa är ens alibi för ett fortsatt liv. Psykologer tror jag inte funkar för schizofrena? Det är ren och skär medmänsklighet som kurerar dem värsta symptomen och en vilja att vilja förstå hur man tänker.
Jocke skrev: Det värsta en människa kan säga, är "jag förstår inte" utan att anstränga sig eller visa en nyfikenhet att man vill den andres bästa utan baktankar.
Det värsta jag kan tänka mig för scenario är att leva med en död ting i närheten. Jag tror det är den som uppmanar till självmordstankar. Då gäller det att intala sig att man ska vara plikttrogen och ställa upp på det man kommit överens om sinsemellan. En annan människa är ens alibi för ett fortsatt liv. Psykologer tror jag inte funkar för schizofrena? Det är ren och skär medmänsklighet som kurerar dem värsta symptomen och en vilja att vilja förstå hur man tänker.
Underbart skrivet Jocke!
Medmänsklighet är otroligt viktigt och borde vara självklart.
Du har alldeles rätt.
Livet i VB?
