Jag blir inte av med ljuden

  • hjälplös?
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
19 år 1 vecka sedan #10410 av hjälplös?
Svar från hjälplös? i ämnet Jag blir inte av med ljuden
vaddå värre? går du i min klass eller? Känner du mig? :?: :?: :!:

Kan man se vem det är som är inne på den här sajten - kan nån se mig eller?

Det här är ju fördjävligt!
Mer
19 år 1 vecka sedan #10418 av Admin1
Svar från Admin1 i ämnet Jag blir inte av med ljuden
Jag tycker du fick bra råd av TIKKI. Barn- och Ungdomspsykiatrin borde kunna hjälpa dig med dina problem. De har helt andra resurser än skolhälsovården och psykologer mm som kan vara bra att diskutera sina problem med.
Mer
19 år 1 vecka sedan #10421 av Undrande

hjälplös? skrev: Jag blir så trött på saker och ting, jag vet inte vad felet är och jag pratade med skolsköterskan om det och hon pratade om shitsofreni, men jag är inte sjuk. Fan jag tror att dom vill att jag skall må dåligt bara - dom djävlas med mig...


Jo, antigen djälvas dom med dig eller så djävlas du med dig själv...
Jag vet att du komer att bli riktigt psykiskt sjuk om du inte motar bort tanken.

Det surrar i huvudet, musik i olika former kan ligga och störa i bakhuvudet så att jag inte kan koncentrera mig i skolan.

Jepp, men det är väl inte så skumt? har alltid hört musik i skallen.
Behöver ingen radio.:D

Men det är jobbigt när den inte går att stoppa eller, är det inte går att framkalla.

Fastnar i tankar som bara upprepar sig hela tiden.

Det är jobbigt. Svårt att agera mot själv dessutom. Men vad som kan hjälpa är också svårt att veta.

Jag kan hör inga röster men däremot så är det nån inre röst eller liten djävul inom mig som försöker få mig att göra saker som jag egentligen inte vill. (Ofta töntiga saker som att gå fram till en tjej och fråga om hon vill Kn***a med mig) - även om jag sedan inte gör det <!-- s:oops: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_redface.gif" alt=":oops:" title="Embarassed" /><!-- s:oops: --> <!-- s:oops: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_redface.gif" alt=":oops:" title="Embarassed" /><!-- s:oops: -->


Men så är det väl för alla? Du vill ju säkerty kn*lla henne, jag tänkte så första dagen i första klass, 7 år gammal. Det är ju biologiskt sunt att sätta på allt och sprida sin säd. Allså, du vill ju detta men du skäms för att du vill det.

Jag märker att folk pratar om mig - men de säger att de inte gör det men det märker jag - det blir tyst när jag kommer in i klassrummet eller så!

Möjligt, men vill du må bättre måste du "kliva ovanför" det. Bry dig inte, även om jag förstår att det är extremt svårt.

Jag tror att min mamma bevakar mig också jag har sett att hon varit i mitt rum när jag inte är där - flyttat på böcker och sånt och jag tror att hon lyssnar i andra telefonen när jag pratar med kompisar också!


Troligen. Men telefonen hör du ju om ngn lyfter. Du får kolla om du är galen genom att tex fästa hårstrån i dörröppningen och försöka komma på mamma när hon lyssnar. Det är viktigt att man frågar sig om man är utsatt eller galen. Själv tror jag jag blev lite galen av att vara verkligt utsatt.

Jag ska byta skola tror jag - dom tycker inte om mig här. Alla bara låtsas som dom inte hörde och psykar mig!


Frågan är ju om det hjälper som sagt. Huvudsaken är att du tycker om dig. Annars lär ingen annan heller göra det.
Mer
19 år 2 timmar sedan #11241 av Tumelisa
Svar från Tumelisa i ämnet Misstankar
Hej...
Det är så jobbigt att gå runt och tänka att någon är arg på mig eller pratar skit om mig... Ända sen jag var liten så har jag frågat personer om dem är arg på mig. Jag känner ju ilskan och blickarna och så hör jag andras tankar om mig. Dessutom så säger demonen att personen vill djävlas, sätta dit mig, kugga mig, säger saker om mig med mera och det är jobbigt. Ibland törs jag inte visa mig för jag skäms att vara jag när ingen i folksamlingen tycker om mig. Inte behöver jag vara sjuk för att jag har dessa upplevelserna. Det är bara människor utifrån som tycker att jag är sjuk.
Att fly till en annan skola vet jag inte om det funkar. Jag stack ifrån staden jag mådde dåligt i och trodde att jag skulle få bättre i en annan stad och en annan skola. Jag flyttade 50 mil bort från allt och alla och ite blev det så mycket bättre. Bara ett tag. Jag hamnade på psyket efter 2 månader och har varit inskriven sen dess och det har gått 3 år nu...
Det är bra att skriva sina tankar här för än så länge har jag inte kännt mig dömd av någon...
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
19 år 2 timmar sedan #11244 av
Svar från i ämnet Jag blir inte av med ljuden
jag får för mig ofta att folk inte gillar mig...så fort nån suckar eller ser lite konstigt på mig...behöver inte vara nåt alvarligt alls. jag bara får för mig att jag inte duger... ibland e jag helt oberörd...önska jag kunde strunta i dom männsikorna som suger energi ur mig. jag pallar att umgås kortare tider med folk. sen får jag panik. får för mig att de inte gillar mig.. liksom arr jag hela tiden måste presstera för att bli omtyckt... låter psyko...o det e det säkert... det e min inre röst som sätter dessa dåliga tankar om mig i mitt huvud....
  • Solblomma
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
19 år 1 timme sedan #11245 av Solblomma
Svar från Solblomma i ämnet Jag blir inte av med ljuden
Jag får också ofta för mig att jag gjort något fel eller så när jag varit med folk. Är väldigt självkritisk. Det är jobbigt. jag tror att det är viktigt att inte isolera sig ändå. Utan att träffa folk iallafall.
Tänker du mycket? jag har hört att jympa är bra för sådant. Så att "man kommer ner i kroppen" Det är bra för alla oavsett om lider av schizofreni eller inte. Avslappning kan också vara bra.
Du verkar ha det väldigt jobbigt! Det kan vara skönt att få prata med någon profesionell då. och få odelad uppmärksamhet.