Min medicin verkar inte hjälpa längre. Fast jag har höjt dosen hjälper det inte.
Rösterna är tillbaka starkare än någonsin. Dom håller på att ta över min kropp. Dom bestämmer över mig och jag kan inte göra nåt för att stoppa dom, är så rädd för dom. Jag måste göra som dom vill.
Dom tvingar mig att skära mig, plåga mig.
Fan det som började gå åt rätt håll för mig och så ska detta hända, ner på botten igen. Och nu kan jag inte komma upp hur mycket jag än försöker.
Vad ska jag göra?
Nu har jag precis gått upp efter att ha somnat utmattad efter ännu en sömnlös natt. Jag kan inte sova, äta elpler leva ordentligt. Jag klarar inte av någonting. Vad är det för fel på mig?
Nu har jag kommit ner i det där mörka, bottenlösa hålet igen och snart kommer jag förlora hoppet. Det hoppet som jag kanske hade kunnat få tillbaka om det fortsatt åt rätt håll. Men nu är jag tillbaka på ruta ett.
Tankar, tankar som snurrar runt och inte vill stanna, jag kan inte tyda dom. Dom bara kommer och förstör mig innifrån. Mörka tankar som jag tänker, jag tänket att jag vill dö. Att det enda rätta är att dö, göra slut på livet.
Rösterna kommer tillbaka starkare än någonsin och tar helt över mig och jag kan/vill inte säga emot. Vill inte göra dom så där arga igen. Aldrig mer!
Jag gör som dom säger, dom får styra mitt liv. För jag är inte värd det. Och dom vill att jag ska skära mig, skära sönder mig. Dom vill att det ska bli blod överallt. Mitt blod.
Men nu har jag inga rakblad och inget annat att skära mig med, och det måste synas på mig att jag mår sämre för dom vaktar mig här hemma mer än förut. Om jag hade ett rakblad nu vet jag inte hur det skulle sluta.
Jag måste skaffa något vasst så fort jag kan, vill inte göra rösterna arga mer. Och dom blir ännu argare när jag inte gör som dom säger. Jag måste göra som dom säger. Dom har lyckats övertyga mig nu igen, det enda rätta är att mitt liv tar slut.
vad ska jag göra? Hjälp... Jag orkar inte länge till...
(förlåt för att jag skriver, vet att det är fel att ta upp så mycket plats)
