Angel skrev: 17 maj 2005
00.04
Jag ligger i mitt rum, i sängen. Jag har släckt lampan och det är rätt mörkt i rummet. Jag ligger och pratar med Johannes. Plötsligt känner jag dom. Dom kommer närmare, jag kan känna dom komma. Då kommer dom, jag ser dom komma flygande. Flyger runt i rummet och blir bara fler och fler. Dom är så många, så många. Hela rummet blir svart av dom. Överallt är dom. Jag lägger mig under täcket. Livrädd. Skakar. Vågar inte ligga still, vågar inte röra mig. Dom skriker och skrattar. Dom hånar... Jag är rädd, så rädd.
- Du är feg, så feg.
- Inte värd att leva, vem vill ha fega människor.
- *alla samtidigt* Titta på oss, se oss, titta på oss, se oss
Jag tittar upp. Överallt är dom. Då ser jag det. Det värsta, det hemskaste. Det rinner blod. Över hela väggarna rinner det blod. Ser det som mörka sträck som långsamt rinner ner. Känner lukten av blod. Känner lukten av död. Tvingar mig själv att titta, ser att det kommer från hörnet just ovanför min säng. Skriker. Eller något som ska likna ett skrik i alla fall. Ser det rinna mot mig. Gömmer mig under täcket. Mera skratt. Vill inte, vågar inte, vill bort. Få dom att försvinna.
- Haha, ingen vill ha dig.
- Vill du inte veta vems blodet är?
*mera skratt*
- Kanske någon du känner.
*skrik*
- Titta får du se.
- Jag vill inte se.
- Jag vill inte se.
- Jag vill inte se.
- Jag vill inte se.
- Jag vill inte se.
- Jag vill inte se.
- Jag vill inte se.
- Okej, visa mig då
- Låt mig se!
- Visa mig då
Och jag tittar.....
Det var det värsta jag har sett i hela mitt liv. Alldeles blodig. Alldeles död. Sargad kropp. Knivhuggen, Sönderklöst. Köttet hängde löst. Död. Det var bara blod, kött och död.
BLOD!
BLOD!
BLOD!
Har aldig sett så mycket blod, aldrig så mycket BLOD.
Det rann nerför väggarna, det rann över min säng, ner på golvet och överallt. Känslan är .. jag vet inte. Har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Andra gånger har det kanske varit längre, högre, mörkare. men nu...då såg jag det. Då ville jag aldrig mera se. Då ville jag bara dö. Ville verkligen bara dö. Började leta efter ett rakblad, en kniv, något bara. Något vasst. Tänkte på var allt sånt fanns, tabletter, vad som helst. Det jag såg var.....det var så.....det var ....runt halsen... runt halsen hängde dom. Dom vita hörlurarna. Dom som är Johannes.... Det var just dom. Det vet jag. Det var han som var där. men hur....pratade i telefon med honom ju .... vilken var den riktiga? vet inte... men då var jag säker på att det var han som låg där. Då ville jag inte leva mer. Inte känna, inte se. Dö!
När jag hade sett allt så försvann dom, men blodet var kvar. Blodet rann..
Fan..:'( varför lät jag honom höra allt, tycker så synd om honom. Han visade mig lurarna i webcam sen. Han lever. Så underbart lättad och glad jag blev. Chocken försvann. Jag vet att han lever nu. Men hur länge? Tämk fall deras hot är sant. Tänk fall dom gör det ...NEJ !!!! det kan dom inte. då tar dom mitt liv med. vad är det dom vill ha?
VAD VILL DE MIG? /Angel
Jag tycker också att det låter som något du kan ha fått från en hallucinogen drog... var du på fest och glömde hålla ditt glas under uppsikt? Någon annan kan ha lagt nått i glaset för att få dig påverkad...
Har du sådana syner utan att det är droger med i bilden tyckerjag att du ska söka hjälp från psykiatrin... du ska inte behöva ha det så jobbigt...
Hoppas att du mår bättre nu...
