Varför hörde jag vad jag hörde?

Har inte haft röster på ett tag, men idag inträffade något märkligt. Jag var nere i källaren och gick mot en skrubb där det stod en radio och spelade. Tonerna var bekanta, det var ett av mina favoritband. Fick tänka en stund innan jag kom på låttiteln. Gick närmare radion och hann tänka "varför spelar de hårdrock", innan jag kom fram och insåg vad det rörde sig om.

Jag hade helt misstagit mig. Radion var avstängd, men det var så verkligt. Jag slog på radion och där var det dagliga skvalet. Det var ingen hårdrocklåt. Det var ingen låt över huvud taget. Hur kan det bli så här? Noterbart är att i källaren finns det ofta bakgrundsljud.

när jag satt i väntrummet på st görans för första gången så höll jag på att bli tokig på radion de hade som bara pratade på finska...
såhär i efterhand vet jag att de inte har nån radio där.

kanske spelade mitt undermedvetna upp finskan för mig, för att jag har hört så mycket sånt eftersom jag har släkt i finland.

kanske var det likadant med din låt?

På min psykiatriska mottagning har de i många år sänt ut
Mix Megapol i radion i högtalarna. Mix Megapol har triggat
igång en psykos hos mig en gång.
Därför så tycker jag att det är en plåga att sitta i väntrummet
och var tvungen att lyssna.

Det låter som en hallucination, men att höra musik är inget allvarligt utan även normala och äldre kan höra musik. Det som är skadligt är negativa kommenterar om en själv eller röster som uppmanar en att göra saker eller som kommer med hotelser.

Du behöver inte fundera på va det var anser jag. Det VAR så, men bry dig inte så mkt om varför, för det spelar ingen roll vad det var... Tänk: "Nu är det så"... och fundera inte så mkt på varför? vad? och hur... Speciellt om det är otäcka grejer... Ignorera