Min vän

Hejsan

Min bästa väninna har nyligen haft en psykos. Hon är nu ilnagd på en psykosavdelning på ett sjukhus.

Hon hör röster, och det verkar som om när hon berättar som att det är rätt många olika röster hon hör. Några är snälla men sen finns det en som är jätteond.

Hon är paranoid och tror att någon är ute efter henne och att det finsn mikrofoner och kameror överallt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra!

Hon har inte fått någon diagnos men hennes läkare har pratat om att hon lider av schizofreni.

Jag känner mig så maktlös och allt känns overkligt.

HUr ska man som vän göra för att hjälpa på bästa sätt?

Jag är så orolig att jag ska säga eller göra något som får henne att må ännu sämre.

Jag försöker vara mig själv så som hon känner mig.

Kan någon ge mig lite tips?

om vi skulle vara ute och hon går in i psykos vad ska man göra då?

/ en orolig vän

Hej!

Schizofreni får man först efter att ha haft symptom i minst 6 månader. Man kan ha schizofreniliknande symptom i kortare tid än 6 månader och tillfriskna. Kvinnor brukar få sjukdomen senare i livet och ha en mildare form med bättre prognos än män. Ungefär 25-35 % återhämtar sig så småningom efter att ha fått schizofreni.

Man vet ganska väl hur man inte skall uppträda mot någon med schizofreni. Om man uppträder på felaktigt sätt kan risken för återfall i psykos öka.

Om hon säger något felaktigt, så säg inte bryskt att hon har fel och skäll på henne.
Det kan göra att hon försämras. Håll inte med heller utan försök vara neutral. Om man är fientlig, kritisk och överengagerad så kan det vara skadligt för henne.

Tänk också på att hon kan vara stresskänslig numera och undvik att stressa henne genom att t.ex. tala fort och otydligt.

Hon kan också ha problem med närminnet, så undvik långa krångliga meningar.

Undvik också miljöer som är stökiga där flera olika personer samtidigt skall försöka prata med henne. Personer med schizofreni kan ha problem att sortera bort oväsentliga sinnesintryck och kan bli överbelastade av stökiga miljöer.

Här finns det en del råd för anhöriga:
www.viska.se/index.php/nyheter/1 ... l-bete-sig

Jag tror inte det är risk att hon försämras akut t.ex. under en promenad, när ni går och samtalar. Hon är aktiverad på lagom nivå då så risken för försämring betydligt mindre än normalt.

Det är nog bra att du försöker att hålla kontakten med henne för det ökar nog hennes chanser att återhämta sig.

Admin

Det är viktigt att du förösker bemöta det som har hänt med henne, att du inte bara håller käften för att inte stressa henne. Min kompis sa ingenting när jag blev sjuk, hon var med mig på sjukhuset men låtsades som om vi var där på besök och var överpositiv, trevliga gardiner osv, inte ett ord om situationen. Hon evisades med att tala om "Vi och dom". När läkarna berättade för henne vad jag led av så vägrade hon ta det till sig. Nu två år senare och många inläggningar senare vill hon fortfrande inte låtsas om att något är fel eller att jag skulle vara sjuk. Hon kan t.o.m var så okänslig att om hon möter någon ute på krogen som hon tycker är störig så kan hon kalla honom jävla scizo eller liknande. Förmodlingen ska det vara avväpnande och kanske tror hon att jag ska skratta, men jag tycker mest det är jobbigt. När jag är sjuk så vägrar hon att se det. Jag sa att det varit jobbiga år och hon frågade varför då? Jag har skadat henne, eller min förändring har gjort det, men om vi kunde tala om det så hade allt varit så mycket lättare, om hon kunde acceptera. Du måste Tala med din vän och du måste acceptera vad som hänt, gör du du det så är du en underbar vän och framför allt ett stöd. Lycka till. Intet ont om min vän, hon är det käraste jag har, men det har blivit så mycket svårare att känna sig nära henne sen allt det här.

-

Jag frösker vara mig själv. Jag vet hur det är att ligga på sjukhus eftersom jag har borderline personlighetsstörning.

MIn vän sa till mig att hon blev mycket lugnare när jag var på besök hos henne.

När hon går in i sig själv och bärjar leta efter kameror och avlyssningssaker brukar jag låta henne göra det och sen när hon är klar med det så brukar jag fråga vad hon letat efter och om hon hittat något.. Annars lyssnar jag bara på henne när hon berättar vad det är hon hör. försöker förstå och stödja henne.

Jag gör det på mitt sättt och det har fungerat hittintills. Jag var i början rädd för att säga saker som kunde missuppfattas men nu tänker jag inte så mycket på det för min vän vill ha mig som jag är och det är jag inte om jag hela tiden måste tänka på vad jag ska säga för att inte göra illa.

-