Hallucination idag

  • Abblie
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
19 år 10 månader sedan #1688 av Abblie
Hallucination idag skapades av Abblie
Idag fick jag en konstig hallucination, jag satt i mitt rum och jag la märke till en ihoprullad madrass bakom dörren. Plötsligt började den röra sig, och jag såg att det var nåt som ville ut typ eller att madrassen började leva. Sen gick jag och kände på den och den rörde sig fortfarande.
Jag tittade på den i ca 35 minuter till och från. Det var jättekonstigt.
sen började jag prata med den, jag sa övertyga mig, övertyga mig då. Visa då. För att se om den verkligen rörde sig och den rörde sig.

Jättekonstigt.
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
19 år 10 månader sedan #1690 av
Svar från i ämnet Hallucination idag
jag tyckte även min hund såg helt annorlunda ut. Som att ansiktet var på ett annat sätt och han verkade läskig, för jag bara tittade på honom och tyckte hela situationen var underlig.
Mer
19 år 10 månader sedan #1701 av Isa-Alise
Svar från Isa-Alise i ämnet Hallucination idag
-
Mer
19 år 10 månader sedan #1738 av Quirky
Svar från Quirky i ämnet En del i vardagen.
Eftersom att jag är s k arbetssökande så är jag ensam hemma en hel del och då brukar jag sysselsätta mig med att städa eller läsa böcker. Jag försöker träffa folk, men dom flesta jag känner arbetar eller går i skolan.

När jag är hemma själv och t ex sitter i vardagsrummet - som gränsar till hallen, baksidan och min äldre broders rum - är min vanligaste hallucination att folk går ut och in genom alla dörrar. Alltså om jag t ex försöker läsa tidningen och äta frukost hör jag dörrar öppnas och stängas och ser folk gå förbi mig. Ibland är det människor jag aldrig tror mig sett förut, ibland är det folk jag känenr väl och då hälsar vi på varandra. Oftast är det bara en person åt gången som går ut och in och runt, alltså EN person varje gång detta inträffar.
Jag känner oftast inget när detta händer, alltså ingen förvåning över att den personen som kommer ut genom en dörr gör det just då. Och detta brukar vara en av dom få gånger som min paranoia inte kommer fram.
Om jag någon gång känner förvåning så brukar jag inte hinna fråga var människan e på väg innan jag får ett svar som säger något vanligt, typ "till jobbet".