Det var jag som var dom

hkboj skrev: Under min psykos trodde jag på en särskild historia- Mina föräldrar skulle varit döda och övre ort (regering) hade kidnappat människor som var lika mina föräldrar eller gjort dem lika och de skulle bli min nya familj. Det fanns flera par - men bara ett par fick bli slutgiltigt. Regeringen kunde inte lämna tillbaka människorna, istället när det var fler par så bestämde sig regeringen att dom fick komma hem till mig och vara min familj, men då fick regeringen reda på att mina riktiga föräldrar ändå levde, dom måste bli av med dom människorna som skulle bli mina nya föräldrar. Dom fick komma hem till mig på bestämd tid, men efter 3 dagar mördas de av regeringen och de får ner dem i sandgropar.

Eftersom mina riktiga föräldrar levde och dom människorna som var tänkta att bli mina nya föräldrar inte kunde gå tillbaks så ville regeringen få bort dem. För varje familj ställde jag ett papper på ett bord, där gav jag dem instruktioner att innan regeringen ska ta bort dem så ger jag dem ett råd att fly till KINA och att de skulle använda gamla mobiler osv. När dom vet att dom kommer undan så ger de ett litet tecken till regeringen!

Jag trodde därmed att jag räddade livet på flera människor och jag frågade mig själv hur jag skulle kunna ha problem med mitt samvete efter att räddat dem, en av dem pustade ut på flygplanet till kina och fick glädjetårar! Hon var glad att hon ändå 1 gång fick vara min mamma. Hon lämnade ett hårstrå efter sig kvar hemma hos mig, ifall jag kanske ville spåra henne. Hon var så glädjefylld för jag räddade henne från att regeringen skulle ta bort henne! Men i själva verket så var det jag som egentligen var dem, hade självmordsförsök och vara nära att dö och flyttades mellan parallella världar, det var jag som fick lämna allt och sedan skulle dö.... det var jag som var dem!

Detta kommer jag ihåg. Jag har kvar det pappret. Det slängdes inte!

jag fotade av pappret. Detta papper lade jag på bordet inför varje familj som jag skulle hjälpa dem att fly