Paranoja

Ganska länge har jag känt att någon vill mig illa.
Att jag kommer inte dö pga självmord utan någon kommer döda mig.
Detta har jag berättat för läkarna, jag beräättade också om olika händelser jag varit med om. Att en gång var det en man som skulle hugga mig med en yxa, och en annan som tänkte göra något ont mot mig i skogen.
Dom tror nu att detta är vanföreställningar, jag är förvirrad och kan inte ens lita på mig själv fall det hänt på riktigt eller inte.
Jag undrar om någon klarar av detta, alltså veta när ni har blivit utsatt för förföljelse på riktigt eller om det bara varit nojan...
Jag hade aldrig kunnat tro att paranoja kunde vara så otroligt jobbigt. Att man till slut isolerar sig själv, går jag ut på balkongen kan jag känna hur onda krafter är på väg in i min kropp för att förstöra/förändra mig...
någon som upplevt något liknande?

Hej, jag har haft oerhörda problem med mina nojor. På något sätt lyckas hjärnan hela tiden konstruera en förklaring till det man upplevt som verkligt. När jag blivit av med nojan att min första vanföreställning var verklig konstruerades en ny förklaring som anpassats till olika iakttagelser.

Trodde i ett senare skede att SÄPO hade gått på mina vanföreställningar och gjort en utredning. Blev mycket förgrymmad nar man undvek att informera mig om detta eftersom man p.g.a. detta förvärrat min psykos. Jag trodde alltså att vissa händelser var verkliga trots att jag vunnit insikt om att min första vanföreställning var overklig. Efter ett antal misslyckade försök att ta reda på om det gjorts en utredning började jag långsamt släppa tankarna kring detta och är nu fri från alla vanförestöllingar.

Ibland känner jag inte av nojan så mycket, visst man kollar bak några ggr. Men det är bra försiktighet.
Men vi pratar ganska mkt om min förföljelsemani lr vad man ska kalla den på samtalsterapin.

Nej, jag tror inte heller att traumatiska upplevelser är orsaken oftast. Jag har aldrig upplevt något svårt som barn, okej jag är inte ggammal nu(19 år)
men även fast jag ibland märker hur fånig jag är kn jag inte bli kvitt den känslan att någon vill sig mig död, och snart kommer lyckas.
Samtalsterapi hjälper inte tycker jag, det spelar ingen roll hur mkt folk överttygar dig om att det är inbillning och att man själv tycker ens uppträdande är fånigt. Känslan finns där och det är den man tror på, inte någon psykolog som kännt dig mindre än ett halvår.

Jag hade paranoia när jag precis insjuknade och trodde att folk var ute efter att döda mig. Paranoian mildrades ganska snabbt när medicineringen startade med antipsykotika och då försvann även den ångest och oro, som uppträdde samtidigt.
Efter detta har jag periodvis bara haft lindrigare paranoia t.ex oro över hackers.

Det hävdas att dopaminliknande ämnen bara kan skapa paranoia om det ges till friska normal personer och inte andra schizofrenisymptom. Antipsykotika blockerar dopamin och man tycker att effekten mot paranoia, därför borde vara god.

Jag tror att om antipsykotika inte ger tillräcklig effekt mot paranoia, så borde kognitiv beteendeterapi vara ett bra alternativ. Det går ut på att man själv skall komma fram till att ideerna måste vara felaktiga genom att lägga fram bevis och motbevis.

Hej Admin! trots medicinering har jag också lindrig paranoia. jag är medveten om att tankarna kan vara inbillning. det handlar även om mina närmaste som jag kan bli misstänksam mot.